Taxonomin – vad är det och hur kan det påverka energieffektiviseringsföretag?

EU:s nya taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara, men vad innebär det i praktiken för energieffektiviseringsföretag?

Bakgrund

EU:s nya taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna. Tanken är att genom taxonomin styra investeringar till den gröna sektorn.

Vem berör det?

EU:s taxonomi är tillämplig på finansmarknaden för att bedöma om en investering är hållbar eller inte. För större noterade företag kommer det att finnas ett redovisningskrav på hur hållbar verksamheten är. Om taxonomin lyckas med sitt syfte, att styra kapitalet till gröna verksamheter, så kommer det att göra det lättare att hitta investeringsmöjligheter för hållbara projekt. Fler verksamheter söker hållbara projekt vilket kan leda till fler projekt inom energieffektivisering. Samtidigt innebär det att byggnader som inte uppfyller kriterierna får svårare att dra till sig kapital, vilket kan vara negativt.

Hur ser förslaget på kriterier ut?

För området energieffektivisering är det främst vilka byggnader som klassas som hållbara som kommer att påverka branschen. Så här skriver EU i sitt förslag till kriterier:

Kriterier för uppförande av nya byggnader

Byggnadens primärenergital ska vara minst 20% lägre än BBR-kravet.

Kriterier vid renovering

Byggnadens primärenergital ska minska med minst 30% vid renoveringen.

Kriterier för befintliga byggnader

Byggnader uppförda före 31/12 2020 ska ha minst energiklass A (i Sverige betyder det 50% bättre än nybyggnadskravet i BBR)

Byggnader uppförda efter 31/12 2020 ska ha ett primärenergital minst 20% lägre än BBR-kravet.

Vad innebär det här för energieffektiviseringsföretag?

EEF bedömer att kriterierna för befintliga byggnader inte är realistiska och faktiskt rent ologiska. I Sverige innebär det i praktiken att en nyproducerad byggnad anses vara grön om energiåtgången är minst 20 procent lägre än nybyggnadskravet, medan en befintlig byggnad måste ha en energiåtgång som är minst 50 procent lägre än nybyggnadskravet för att anses grön. Kravet blir således lägre för nyproducerade än för befintliga byggnader.

Ett annat problem är att när taxonomin kräver energiklass A, så betyder det inte samma sak i olika medlemsländer. För Sverige skulle det innebära att endast 1 procent av de energiklassade bostadshusen skulle kvalificera. I andra länder tillämpas mindre strikta regler för energiklassificering. I exempelvis Nederländerna är 16 procent av fastighetsbeståndet A-klassat. Skillnaderna beror på olika principer för energiklassning. Innebörden blir att byggnader som inte har energiklass A har svårare att dra till sig kapital.

Läs mer om taxonomin på regeringens hemsida här.

EEF

17 dec 2020

EEF ger dig senaste nytt gällande effekt och energieffektivisering – vill du också få vårt nyhetsbrev en gång i kvartalet?

Ja tack!
Vi behöver din e-post!
Tack för att du prenumererar! Vi behandlar endast din e-postadress för att skicka ut nyhetsbrev, du har möjlighet att närsomhelst återkalla ditt samtycke.