”Permanenta inte ett A- och B-lag vid renovering av miljonprogrammen”

En reformerad satsning från regeringens sida kan bidra till energieffektiviseringsmålet men också till att förbättra hälsan för hyresgäster runt om i landet, det skriver representanter från Astma- och Allergiförbundet, Energieffektiviseringsföretagen och Svensk Ventilation i ett debattinlägg i Aktuell Hållbarhet, vilket vi återger här nedan. ”En stor andel av Sveriges befolkning har allergi och annan överkänslighet...

En reformerad satsning från regeringens sida kan bidra till energieffektiviseringsmålet men också till att förbättra hälsan för hyresgäster runt om i landet, det skriver representanter från Astma- och Allergiförbundet, Energieffektiviseringsföretagen och Svensk Ventilation i ett debattinlägg i Aktuell Hållbarhet, vilket vi återger här nedan.

”En stor andel av Sveriges befolkning har allergi och annan överkänslighet som förvärras eller utvecklas på grund av dålig inomhusmiljö. I Sverige pågår nu en historiskt stor satsning på att bygga nya bostäder. I nybyggda hus och lägenheter finns moderna och energieffektiva lösningar som ger en god boendemiljö. Det är bra, men kommer bara dem till del som har möjlighet att köpa eller hyra dessa bostäder.

Standarden i de miljonprogram som byggdes i Sverige under 60- och 70-talet, där en stor andel av de boende är hyresgäster, är en helt annan. En renovering som genomförs på rätt sätt kan både minska energibehovet och förbättra inomhusmiljön. Men vi befarar att regeringens satsning på renoveringar av dessa hus nu riskerar att permanenta ett A- och B-lag bland de boende då god inomhusmiljö inte är villkorat i stödet.

Många år av uppskjutet underhåll gör att renoveringsbehoven i miljonprogrammen är stora. Dålig inomhusluft, drag och andra komfortproblem är vanligt, samtidigt som energiläckaget är betydande. Trots regelverk kring inomhusmiljö blir många sjuka av sina bostäder. Barn är känsligare för fukt, mögel och luftföroreningar och barn i bostäder byggda under miljonprogramsåren är särskilt drabbade av allergisjukdom.

Den första oktober införde regeringen ett särskilt stöd för renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar, det vill säga miljonprogramsområdena. Svensk Ventilation hade under våren kontakt med närmare 100 fastighetsägare och -förvaltare i dessa områden, varav majoriteten är allmännyttiga. Det framkom att många har kartlagt nödvändiga energieffektiviseringsåtgärder i sitt fastighetsbestånd men att de inte har råd att genomföra omfattande insatser. Intresset för att söka stöd för renoveringar är därför stort, men då behoven är stora efterfrågas även mer långsiktiga satsningar.

Bostads- och servicesektorn står för knappt 35 procent av Sveriges totala energianvändning. Om Energikommissionens mål om 50 procent effektivare energianvändning 2030 ska bli verklighet krävs energieffektivisering av bostadssektorn. Energimyndigheten och Bebos projekt Halvera Mera visar att nyckeln till större energibesparingar i flerbostadshus ofta ligger i större åtgärder för värme- och ventilationssystem samt klimatskalsåtgärder som exempelvis balanserad ventilation med återvinning (FTX), nya fönster och tilläggsisolerade fasader. Åtgärder som ofta kostar något mer.

Vi tillbringar närmare 90 procent av vår tid inomhus och luftkvaliteten i våra bostäder har stor inverkan på hur vi mår. Det finns nu en chans att förbättra boendemiljön i några av de mest eftersatta bostadsbestånden i landet. Erfarenheter från 1970-talet visar att kampanjer och åtgärder med ensidigt energifokus kan slå tillbaka med försämrad hälsa och sjuka hus i form av mögel, fukt och ohälsosam inomhusmiljö. Låt oss dra lärdom av det.

Ingen ska behöva utveckla eller förvärra allergi på grund av miljön i sitt eget hem. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) bör nu ta tillfället i akt och införa ett tydligt krav på god inomhusmiljö i renoveringsstödet. De energieffektiviseringsåtgärder som genomförs inom regeringens satsning ska enligt stödförordningen följas upp med en energideklaration för att säkerställa resultat. På samma sätt bör inomhusmiljön följas upp med exempelvis en enkät. En byggnads syfte är att skapa en god inomhusmiljö – inte att spara energi. Vi ska inte ställa energieffektivisering emot god inomhusmiljö. En reformerad satsning kan både bidra till energieffektiviseringsmålet och förbättra hälsan för hyresgäster runt om i landet.”

Maritha Sedvallson, ordförande Astma- och Allergiförbundet
Lotta Bångens, vd EEF
Britta Permats, vd Svensk Ventilation

EEF

15 Dec 2016

Senaste inläggen

26 aug 2019

Investeringsstöd till små och medelstora företag för effektivare energianvändning

Har du ett litet eller medelstort företag, t.ex. en bostadsrättsförening, som gjort en energikartläggning och vill ta nästa steg i energiarbetet? Då kan du söka stöd för att genomföra åtgärder som leder till effektivare energianvändning. Stödet går att söka fram till 15 oktober 2019.

Läs mer
17 jun 2019

Örebros industrier vill energieffektivisera - och samarbeta

Efter den första Energifrukosten i Bredaryd tidigare i år var responsen positiv - nu har träff två gått av stapeln, denna gång i Örebro län. Hur kan industriföretag få bättre siffror på energiräkningen? Vad är fördelarna med att göra en energikartläggning? Finns det verkligen något mer att göra för klimatet om man redan använder grön el och jobbar mot 100% fossilfritt?

Läs mer

Aktiviteter med EEF

2019-09-27

Industrifrukost i Eskilstuna

Läs mer