EU-kommissionen har i Energieffektiviseringsdirektivet (EED) begärt att alla medlemsländer ska införa ett kvotpliktssystem för energieffektivisering (så kallade Vita certifikat*). Det innebär att den som är kvotpliktig (troligen energiföretag) ska erbjuda sina kunder åtgärder för att effektivisera sin energianvändning. Läs mer om aktuella utredningar gällande Vita certifikat här!
* Om systemet innefattar handel mellan de som är kvotpliktiga brukar systemet kallas Vita certifikat.
Hur fungerar systemet?
- Riksdag/regering beslutar om ett mål för energieffektivisering för kvotpliktsystemet. Målet kan vara uttryckt i energi eller effekt. Det kan omfatta alla energislag eller vissa utvalda (t ex fjärrvärme, el, fjärrkyla osv).
- Det kan omfatta flera sektorer eller bara vissa utvalda (bostäder, industri etc).
- Målet som beslutats fördelas ut på de kvotpliktiga aktörerna (exempelvis energibolag) som då ska energieffektivisera hos sina kunder motsvarande den kvotplikt som åläggs dem. Kravet är en viss andel av bolagets försäljning och i många system ökas kvotplikten sedan succesivt efter år 1.
- Energibolagen kan uppfylla sin kvotplikt på olika sätt; t.ex. kan de anlita en agent/energikonsult som ser till att deras kunder genomför tillräckligt mycket energieffektiva åtgärder. De kan även själva kontakta energitjänsteleverantörer som får i uppdrag att utföra åtgärder hos kunderna eller så har de möjlighet att anställa kompetens in-house som kan sköta detta arbete. Det finns flera olika alternativ som även går att kombinera med varandra.
- Kostnaden som energibolagen har för att få till stånd åtgärderna överför de på sina kunder och slår ut den på sin energiförsäljning. Kvotpliktsystemet kan kombineras med t ex ROT-avdrag som då gör att energibolagen inte måste ta ut hela investeringen i höjt energipris.
Kvotpliktsystemet garanterar energieffektivisering och effektreducering. Systemet skulle komplettera de informativa styrmedel som Sverige framförallt har idag inom energieffektivisering.
Den här informationsbilden och filmen har utgångspunkt i det som föreslogs i utredningen från 2018: Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring – förslag med effekt SOU 2018:76. Informationen förklarar Vita certifikat utifrån den utredningen och kan inte helt appliceras på Vita certifikat i stort.
Vilka fördelar har systemet?
Se gärna när EEFs VD Lotta Bångens och Tea Alopaeus förklarar mer på Hållbarhetsarenans webbinarium 221026. De berättar om många av de fördelar med kvotpliktsystemet Vita certifikat, här listar vi ytterligare:
- Vita certifikat ligger utanför statsbudgeten, systemet är alltså budgetneutralt och kan därmed enklare ligga kvar över olika regeringskonstellationer.
- Systemet har låga kostnader jämfört med andra styrmedel
- Det kan leda till att energibolag får en ökad kunskap och en ny kontakt med sina kunder.
- Det öppnar upp en större marknad för energieffektiviseringsbranschen när åtgärder åläggs att utföras i Sverige. Själva kvotplikten kommer troligen att läggas på energibolagen, men de kommer i sin tur att anlita energieffektiviseringsleverantörer för att genomföra åtgärder.
- Det går att utforma systemet så att åtgärder som sänker effektbehov (el och/eller fjärrvärme) premieras.
- Det går att rikta åtgärder mot vissa typer av användare där större behov finns, till exempel miljonprogrammet.
- Systemet kan premiera åtgärder med innovationshöjd.
Namnet Vita certifikat kommer från parallellen till så kallade Gröna certifikat, eller elcertifikat. Gröna certifikat innebär att energibolagen ska producera en viss mängd förnybar energi i förhållande till sin försäljning. På motsvarande sätt kan energibolagen anmodas i ett Vita certifikat-system att effektivisera energianvändningen hos sina kunder.
Vita certifikat är ett styrmedel som är förenligt med EU’s regler för statsstöd och har därför förutsättningar att kunna bli långsiktigt. En fördel är också att det med säkerhet leder till faktiska besparingar, eftersom det är en kvotplikt. Vidare anses certifikaten kunna innebära en god möjlighet att främja teknikutveckling.
I Sverige finns idag inte Vita certifikat. I Energieffektiviseringsdirektivet (EED) finns en möjlighet att frångå kravet om man kan visa att man sparar lika mycket genom andra styrmedel. Sverige har än så länge valt denna väg.