Kritik mot förslag på nytt stöd för energieffektivisering i flerbostadshus

I dagarna presenterade Finansdepartementet sitt förslag på hur stödet till energieffektivisering i flerbostadshus ska se ut. Det behövs nya styrmedel för energieffektivisering...

I dagarna presenterade Finansdepartementet sitt förslag på hur stödet till energieffektivisering i flerbostadshus ska se ut. Det behövs nya styrmedel för energieffektivisering, men EEF anser att förslaget överlag har för lågt ställda krav. Då det bara krävs 20% energibesparing för att få stödet finns det en risk att endast enklare åtgärder utförs, vilket minskar lönsamheten för att utföra så kallade ”deep renovations” som EU förordar. I förslaget finns även en uppenbar risk att belastningen på elnätet ökar, EEF tycker istället att stödet bör premiera åtgärder som minskar effektbelastningen för att underlätta kapacitetsutmaningen.

Sverige har ett mål på 50% energieffektivisering till 2030. Detta är ett mål som Energimyndigheten bedömer att vi inte kommer att uppnå därför behövs det verkligen nya styrmedel för energieffektivisering. Huvuddragen i det förslag som Finansdepartementet nu presenterar är:

  • Stödet ges för merkostnader för investeringar som förbättrar energiprestandan med minst 20% i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år
  • Stödet kan sökas av fastighetsägare
  • Stödnivån är 50% av merkostnaden för energieffektiviseringen för små fastighetsägare, 40% för medelstora, och 50 %för stora fastighetsägare
  • Förordningen föreslås träda i kraft den 1:a augusti 2021

EEF ser i första hand tre problem med förslaget

Det första är att förslaget riskerar att stöd utbetalas för enklare åtgärder i stället för till de åtgärder som verkligen behöver stöd för att komma till stånd, som t.ex. byte till ventilation med från- och tilluft eller isolering av fasaden. Åtgärder som byte till bättre ventilationssystem skulle dessutom väsentligt förbättra inomhusmiljön i dessa bostäder vilket verkligen behövs. Idag har många bostäder alldeles för låga luftflöden och dålig inomhusluft. 

Det andra problemet är att en enkel åtgärd (för att uppnå 20 % besparing) är att installera en så kallad frånluftsvärmepump. Det innebär att elanvändningen i byggnaden och belastningen på elnätet ökar, samtidigt som underlaget för att producera el minskar. Det gäller om byggnaden idag värms med fjärrvärme vilket många byggnader gör. Det är alltså en åtgärd som inte underlättar vare sig för elektrifieringen av Sverige eller för kapacitetsutmaningen i elnätet. 

Det tredje problemet är definitionen av energiprestanda och primärenergital. Definitionen innebär att solceller eller annan egenproduktion av energi räknas bort och byggnadens primärenergital minskar om man t ex installerar solceller. Detta innebär att det inte i egentligen mening utförts någon energieffektivisering, och belastningen på elnätet under kalla dagar är lika stor. 

Vi anser i stället att stödet ska premiera åtgärder som minskar effektbelastningen och att det ska finnas krav på minst 50% energieffektivisering för att stöd ska utbetalas.

EEF

23 mar 2021

EEF ger dig senaste nytt gällande effekt och energieffektivisering – vill du också få vårt nyhetsbrev en gång i kvartalet?

Ja tack!
Vi behöver din e-post!
Tack för att du prenumererar! Vi behandlar endast din e-postadress för att skicka ut nyhetsbrev, du har möjlighet att närsomhelst återkalla ditt samtycke.