”Energisystemet kan bli förnybart till år 2030”

DEBATT. Med ökad flexibilitet, energieffektivisering och brett samarbete kan vi ställa om till 100 procent fossilfritt redan till år 2030, skriver Linda Burenius Magnusson, ordförande 100 % förnybart.

DEBATT. Med ökad flexibilitet, energieffektivisering och brett samarbete kan vi ställa om till 100 procent fossilfritt redan till år 2030, skriver Linda Burenius Magnusson, ordförande 100 % förnybart.

Med en ny regering på plats och ett organiserat samarbete över blockgränserna finns goda förutsättningar för uppväxling i Sveriges omställning mot ett förnybart energisystem. Januariöverenskommelsen innehåller flera progressiva förslag på klimat- och energiområdet som vittnar om höjda ambitioner, bland annat utfasning av fossila bränslen och förenklingar för egenproducerad förnybar energi.

Redan 2016 enades fem riksdagspartier om att Sverige senast 2040 ska ha ett till 100 procent förnybart elsystem. För att hantera variationer i sol- och vindproduktion behövs flexibla resurser som vattenkraft, bioenergi, flexibila användare och energilager.

Enligt Regeringsförklaringen ska Sverige bli världens första fossilfria välfärdsnation. För att klara det behövs en omställning från fossil till förnybar energi – inte bara vad gäller elförsörjningen utan i hela energisystemet. Det finns inga skäl att tveka om inriktningen.

Det är bråttom

Höstens rapport från FN:s klimatpanel pekar på att det är bråttom att minska utsläppen för att kunna hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Sverige har med våra unikt goda förutsättningar att ställa om till ett förnybart och hållbart energisystem ett särskilt ansvar att leda klimatarbetet.

Vi vill därför uppmana regeringen att ta fram en samlad färdplan som stakar ut de stora dragen i den nödvändiga energiomställningen. En sådan kräver utredningar av flera berörda myndigheter i samverkan, men det finns redan en rad tydligt definierade problemområden, och i vissa fall lösningar, till exempel i de färdplaner för tolv olika branscher som Fossilfritt Sverige tagit fram.

Ett ramverk

För att ge ett ramverk till färdplanen har vi sammanfattat några av de viktiga aspekter som behöver adresseras.

1. Effektivisering först

Sverige bör göra ett strategiskt vägval som innebär att energieffektivisering genomsyrar allt omställningsarbete och är den första åtgärd som övervägs. Vi behöver ett nytt nationellt mål som styr mot reell energieffektivisering, med utgångspunkt från den formulering som gäller inom EU. I dag uppfyller vi målet genom ökad BNP-utveckling, utan att uppnå faktisk effektivisering. Vi behöver vidare en genomlysning av motstridiga styrmedel och regleringar som hindrar oss från att uppnå de stora effektiviseringspotentialer som finns, som exempelvis att byggregler inte är teknikneutrala.

2. Fasa ut det fossila

Det förbud för fossila bränslen som föreslås i Januariöverenskommelsen bör gälla från 2030. Ett tydligt stoppdatum möjliggör för samhällets olika aktörer att planera övergången till förnybara alternativ. De klimatskadliga subventioner som fossil energi idag åtnjuter uppgår till över 30 miljarder kronor i Sverige. Drygt 20 miljarder av dessa har riksdagen rådighet över och de bör avskaffas snarast möjligt. Nya kraftfulla styrmedel bör införas för att underlätta utfasningen av det fossila, exempelvis i form av grön skatteväxling. Elektrifiering behöver bli en central del i att ersätta fossil energi i såväl transportsektorn som industrin.

3. Förenkla för det förnybara

Vi behöver ta höjd för stora mängder ny och hållbar förnybar energi i Sverige, inte minst i samhällsplaneringen som en följd av ökad elektrifiering. Omställningen kräver satsningar på nya elnät och annan infrastruktur som energilagring, vilket förutsätter snabba och förutsägbara tillståndsprocesser samt regelverk som inte hindrar nya lösningar. Ökad flexibilitet för att hantera variationer i såväl energiproduktion som i energikonsumtion är en nyckel i ett förnybart energisystem. Det finns ett antal tekniska aspekter på elsystemet som behöver adresseras i omställningen. Exempelvis kan vindkraft bidra med frekvenshållningen i systemet. Lösningarna finns redan idag, men de behöver effektiva styrmedel för att genomföras.

Tekniken finns redan

När alla dessa aspekter adresseras kommer vi att lyckas med omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem redan till år 2030. I alla delar finns redan tekniken för att lyckas, men det är en färdplan för hur det ska gå till som saknas.

För att hinna behöver vi agera nu och samverka brett över såväl politiska partigränser som branscher och samhällssektorer. Tiden är knapp, men möjligheterna är stora. Det vi nu behöver är handlingskraft och modet att planera, agera och fullfölja.

Linda Burenius Magnusson, ordförande 100 % förnybart

Hela ramverket för Färdplan 100% förnybar energi hittar du här.

EEF

04 mar 2019

Senaste inläggen

03 dec 2019

EEF utser Ngenic till Årets framtidsföretag 2019

Ett smartare hem som spar energi, ger bättre och jämnare inomhusklimat samtidigt som det möjliggör förbättrade elnät - Ngenic har sedan 2010 skapat en plattform som ska kunna ge oss just detta. Ngenic är ett företag med teknikkunskap, framåtanda, innovationslust och som dessutom förstår sina kunders behov...

Läs mer
27 nov 2019

Brådskande med ökad energieffektivisering enligt IEA

Internationella energimyndigheten (IEA) har inrättat en oberoende kommission på global nivå för att undersöka hur framstegen med energieffektivisering kan påskyndas genom nya och starkare politiska åtgärder och styrmedel. Irlands premiärminister Leo Varadkar ...

Läs mer
29 okt 2019

Marknad för effektreducering

Hur skapar vi en marknad för effektreducering? Vi förklarar kvotpliktssystemet som är ett samhällsekonomiskt styrmedel för effektreducering och energieffektivisering. Systemet sparar samhället fyra gånger så mycket som det kostar att införa och upprätta.

Läs mer