1. Linnéa Svanström

    Populärt studiebesök vid Valla torg

    I samband med EEF:s och EnergiRådgivarnas respektive årsmöten den 2 maj arrangerades ett studiebesök vid ombyggnationen av flerbostadshusen vid Valla torg i Årsta, Stockholm. Ombyggnaden är en del i EU-projketet Grow Smarter och under de närmaste åren kommer området att utvecklas till en europeisk förebild för hållbara stadsdelar. I projektet kommer drygt 300 lägenheter renoveras och få ny teknik och smart lösningar installerade. Byggnationen startade 2016 och pågår till 2018.

     

    Lisa Enarsson från Stockholms Stad visar projektet ”Grow Smarter”

    Peter Andersson från Veolia visar att energieffektvisering kan göras i både K-märkt, miljonprograms- och ny bebyggelse samt att det fordrar både ny teknik och beteendeförändringar.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Läs mer om Grow Smarter där Stockholm, Barcelona och Köln samarbetar för att utveckla morgondagens smarta städer.

    Under besöket berättade Stockholms stad, Stockholmshem, Skanska och Veolia om ombyggnadsprojektet. En rundvandring gjordes och deltagarna fick bland annat se hur 4-glasfönster och maximal bullerdämpning kan uppnås.

    Test med 4-glas fönster med låga U-värden och maxad bullerdämpning i bebyggelse när de täta trafiksystemen.

    Nya luftintag som ger bättre värmedistribution inomhus.

    Fascinerade åhörare från FSE och EEF.

  2. Linnéa Svanström

    Effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster

    Hans Nilsson analyserar: Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

    Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna – ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

    Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

    Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

    För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:

    • Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas.
    • Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
    • Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre.
    • Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
    • Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar.
    • Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!
  3. Linnéa Svanström

    EEF:s remissvar på Energikommissionens betänkande

    EEF lämnar följande remissvar på Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02):

    Ett energieffektivt samhälle är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Energieffektivisering inkluderar även ”effekt-effektivisering”. Vi menar att Sverige har goda möjligheter att ta en ledarroll i Europa för den princip som EU uttalat nämligen Efficiency First för att på så sätt skapa den nödvändiga balansen i ett nytt energisystem. Gör de billigaste åtgärderna (effektivisering) för att därmed skapa ett större utrymme för att nå 100% förnybar energi.

    Kapitel 4

    I kapitel fyra beskrivs de centrala utgångpunkterna för svensk energieffektiviseringspolitik. Politiken bygger på prissignaler (ekonomiska styrmedel, skatter mm tas upp). EEF anser att detta synsätt är förlegat. Det är korrekt att potentialen för ett effektivare utnyttjande av resurser bestäms av ekonomiska parametrar, men människors beslut att vidta åtgärder bestäms i högre grad av hur man upplever möjligheterna att göra förändringar och i hur hög grad man känner till och förstår de valmöjligheter som erbjuds. Ett ofta citerat brittiskt exempel är att många, trots att de var väl underrättade om lönsamheten i vindsisolering av sina hus, inte genomförde åtgärden förrän de också erbjöds hjälp med röjning av bråte från vinden.
    Beslut om åtgärder för energieffektivisering styrs i stor utsträckning av andra argument än lönsamhet och effektivitet. Hinder till energieffektivisering är ofta inte ekonomiska utan av helt annan art. För att nå framgång menar vi att svensk politik för energieffektivisering måste inkludera ny kunskap om beslutsfattande och om beteendeekonomi.

    Kapitel 7.1 Ramöverenskommelse

    EEF stödjer förslagen om användning och energieffektivisering med följande tillägg:

    • I ramöverenskommelsen finns förslag om förlängning och utvidgning av elcertifikatsystemet. EEF anser att systemet har varit bra för utveckling av förnybar elproduktion men vill samtidigt påpeka att ett system för att säkerställa att den förnybara elen används så effektivt som möjligt borde finnas parallellt (vita certifikat).
    • De utredningar som ska tillsättas bör ta i beaktande ny kunskap om beslutsfattande och beteendeekonomi.
    • Det nya målet för energieffektivisering kräver nationell samordning och en handlingsplan. Vi föreslår att en Nationell samordnare för energieffektivisering tillsätts. Effektivisering finns som ansvarsområde på flera departement och myndigheter och behovet av samordning är stort. Vi menar att energieffektivisering har en alltför undanskymd roll i flera viktiga politiska beslut (eller myndighetsbeslut) där man borde ha målet för energieffektivisering som en utgångspunkt när förslag läggs fram och beslut fattas. En nationell samordnare skulle tydliggöra målet och visa branschen (både på beställar- och leverantörssidan) att målet är viktigt.

    Kap 8.4 Användning och energieffektivisering

    Här föreslås en utredning att tillsättas för att utreda vilka hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. EEF arbetar idag intensivt med denna fråga och tar gärna en stor roll i ett sådant arbete. Analyser har utförts av olika målgrupper på beställarsidan och kundbehov och ”triggers” för energieffektivisering är del av resultatet. I fortsatt arbete avses att med samma metod se vilka utmaningar och möjligheter som finns hos leverantörer och tillverkare. Ett hinder idag i leverantörsledet (byggbolag, konsulter, återförsäljare m fl) är en mycket god arbetsmarknad, dvs företagen har redan fullt upp utan att behöva förändra sina erbjudanden till kunderna (och inkludera energieffektivisering). Vissa företag inkluderar förstås redan idag energieffektivisering i sina erbjudanden till kunder, men för att realisera den potential som finns behöver fler leverantörer ta med energieffektivisering i sina affärsmodeller.

  4. Linnéa Svanström

    Passa på att träffa EEF i Borlänge 3 maj

    Passa på att träffa EEF i samband med teknikseminarium Energieffektiva lösningar den 3 maj i Borlänge.

    Energikontoret Region Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna bjuder in till teknikseminarium med leverantörer av energieffektiva lösningar. EEF anordnar efter seminariet en kortare träff (max 1 timme) för medlemmar och andra leverantörsföretag. Mikael Gustafsson berättar om vad som är på gång inom EEF, däribland en kommande auktorisation, samt hur ert företag kan utveckla era erbjudanden för att ännu bättre möta kundernas önskemål.

    Om du är intresserad av föreningen och vill träffa EEF men inte vill delta på teknikseminariet, kontakta mikael.gustafsson@eef.se.

    Om du vill delta på teknikseminariet, se mer information i inbjudan: Inbjudan Teknikseminarium Borlänge 3 maj

  5. Linnéa Svanström

    När nollar du?

    Imorse den 5 april anordnade Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP) tillsammans med EnergiEffektivsieringsFöretagen, Installatörsföretagen, Belysningsbranschen, Svensk Ventilation, Isoleringsfirmornas förening, Swedisol och Energirådgivarna ett riksdagsseminarium om energieffektivisering. Talade gjorde Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, Birgitta Govén, ordförande i Energirådgivarna samt Magnus Eklund, vd Systemair Sverige.

    Svante Axelsson berättade om hur Fossilfritt Sverige utmanar företag, organisationer, kommuner och regioner att ställa om till fossilfrihet. ”Jag brukar ställa dem frågan – när nollar du?”. Det här tycks få fart på tävlingsinstinkten och Svante var tydlig med att energieffektivisering är vår viktigaste ”energikälla”.

    Birgitta Govén belyste att förslagen på de nya nära-noll-energikraven är allt för lågt satta: ”När ska nära noll verkligen bli nära noll?”.

    Magnus Eklund menade att tuffare krav är bra för att klara utländsk konkurrens och öka exporten. Svante Axelsson var inne på samma spår och menade att Sverige skulle kunna vara som en global utställningslokal för ny, bra teknik i branschen.

     

  6. Linnéa Svanström

    ”Erbjudandet ska vara säkert som ett straffsparksläge”

    Ja, det menar Ulf Johansson från Halmstads Fastighets AB som deltog på en workshop arrangerad av EEF och Energi- och miljöcentrum i Halland tidigare i år. Till workshopen kom många energitjänsteleverantörer och tillsammans fick de diskutera hur fastighetsbolag ska lyckas med energieffektiviseringar. 

    På workshopen fick deltagarna tillsammans komma fram till lösningar för att hjälpa ett fiktivt fastighetsbolag att komma vidare med sitt energiarbete. Mellan de kreativa diskussionerna lyckades VVS-forums Klas Sörbo intervjua ett par av deltagarna.

    Läs reportaget i VVS-forum här.

     

     

  7. Linnéa Svanström

    Så ska Sverige lyckas med en cirkulär ekonomi

    Nu är utredningen Cirkulär ekonomi klar och betänkandet är överlämnat till miljöminister Karolina Skog.

    ”Det är viktigt att vi ställer om samhällsekonomin till att bli smart, inkluderande, innovativ och därmed långsiktigt konkurrenskraftig för framtiden”, säger miljöministern.

    Bland förslagen i utredningens betänkande finns:

    • Nationell samverkan och att inrätta en delegation för cirkulär ekonomi
    • ”Hyberavdrag”: skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster
    • Ökad tillgängliget till bilpooler
    • Insatser för att underlätta för hushållen att förebygga avfall
    • Regeringen kommer nu att skicka ut förslaget på remiss.

    Länk till utredningen: Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi SOU 2017 22.

     

  8. Linnéa Svanström

    Vad ligger högst upp på beställarnas agenda?

    EEF samarbetar med Energimyndigheten i projekt Energitjänster. Projektet tar avstamp i beställarnas behov och första delen av projektet har ägnats åt att kartlägga just detta. Projektet pågår fram till och med 2019 och fram till dess kommer EEF arbeta för att förbättra och utveckla utbudet av energitjänster på marknaden. Kartläggningen av beställarbehovet är inte färdigställt men hittills har en hel del intressanta slutsatser kunnat dras.

    Med servicedesignern Transformator Design har en metod för att samla in kunskap om beställarnas behov tagits fram. Under november/december 2016 och februari 2017 har EEF genomfört intervjuer och med representanter från små och medelstora företag runt om i Sverige. Företagen har delats in i de fyra målgrupperna industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och lokalhyresgäster. För att på djupet förstå beställarnas vardag och prioriteringar har frågeområdena fokuserat på andra saker än energi. Upplägget har gjort det möjligt att förstå varför energieffektivisering inte alltid ligger högst upp på agendan och gett insikter kring hur energitjänster bör utformas och kommuniceras för att möta beställarnas verkliga behov.

    Viktigt att prata samma språk och undvika missförstånd

    Intervjuerna har bekräftat att det bland industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och småbutiker finns många andra frågor och områden som är mer intressanta än energieffektivisering. Genom att göra intervjuer med små och medelstora företag i de här kategorierna försöker EEF i projekt Energitjänster förstå dels hur deras vardag och prioriteringar ser ut och, inte minst, varför de ser ut som de gör. Med den här kunskapen tas lösningsprinciper fram som ska vägleda leverantörer av energitjänster i att utveckla sina tjänster i rätt riktning. Lösningsprinciperna stäms av med leverantörsföretag och anpassas därefter för att ha större möjligheter att kunna implementeras.

    Intervjuerna har bland annat visat på kommunikationsproblem mellan beställare och leverantör. Beställare pratar helst i kronor och ören medan leverantörerna oftast kommunicerar kilowattimmar, vilket kan skapa förvirring i onödan.

    ”De flesta har svårt att relatera till hur mycket X antal kilowattimmar är, vilket inte alls är så konstigt. Kilowattimmar är svårt att ta på och svårt att sätta i relation till annat än kostnaden på el- och värmeräkningen.”, säger Linnéa Svanström på EEF.

    När beställare och leverantör pratar olika språk på det här sättet kan det leda till missförstånd och förväntningar som inte infrias. Ett tydligt exempel som kom upp i en intervju handlade om att beställaren fått utlovat en energieffektivisering på 20 % och uppfattat det som 20 % minskade energikostnader. Detta kunde inte uppnås eftersom el- och värmekostnader utgörs av en viss del fast kostnad som i det här fallet inte påverkades av en minskad energianvändning. En viktig insikt är att leverantörerna bör kommunicera kronor och ören istället för de mer tekniskt fokuserade kilowattimmarna.

    ”Delar av våra resultat hittills bekräftar det vi från början bara har kunnat anta. Det gäller nu att vi hjälper leverantörsledet att också förstå dessa insikter så att de kan utveckla sina tjänster till att bli mer anpassade efter deras kunders verkliga behov.”, säger Mikael Gustafsson på EEF.

    Under april sammanställs och analyseras den andra intervjuomgången i projektet. Tyngdpunkten har denna omgång legat på kommunikation av information och tjänsteerbjudande.

  9. Linnéa Svanström

    Sänkt skatt för fler datacenter

    Branschen för datacenter växer och för Sveriges del innebär det främst etableringar i landets norra delar och i glesbygden. För att förbättra förutsättningarna för nyetableringar föreslår regeringen en sänkning av elskatten för mindre datacenter inför höstens budgetproposition.

    Sedan den 1 januari har större datacenter, det vill säga de med en installerad effekt på minst 0,5 MW, fått en skattereduktion på 0,5 öre/kWh. Nu vill regeringen alltså utöka detta till att även omfatta mindre datacenter (med installerad effekt på 0,1-0,5 MW). Förslaget berör ca 200 företag. För att skapa skatteneutralitet föreslår regeringen också sänkt skatt för elleverantörer till dessa datacenter.

    ”Branschen växer i områden där det inte alltid finns så många andra jobb, inte minst ute i glesbygd och i norra delen av Sverige där vi också har naturlig kyla”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff den 14 mars.

    Dagens Industri rapporterade tidigare om detta och skriver att regeringen i den andra änden föreslår skattehöjningar i samma storleksordning. Det handlar dels om en höjning av koldioxidskatten vid kraft- och fjärrvärmeanläggningar, dels om en indexering av flera miljöskatter på bland annat naturgrus, avfall och kemikalier.

    Glöm inte energikartläggning

    För att förslaget inte enbart ska leda till ekonomiska fördelar för datacenter anser EEF att skattelättnaden borde föregås av en energikartläggning. Genom en energikartläggning kan många energisparande åtgärder identifieras som också skulle ge ytterligare lägre energikostnader för datacentren.