Vita certifikat – kvotpliktsystem

  1. red

    Varför behövs Vita certifikat i Sverige?

    Varför behövs Vita certifikat i Sverige och hur skulle de kunna fungera? Detta diskuterar Hans Nilsson, ordförande i EEF,  i en ny rapport, Vita Certifikat för Sverige, som anser att det är hög tid att bestämma hur systemet skulle kunna se ut.

    Rapporten ges ut gemensamt inför Almedalen 2016 av föreningarna EEF och EnergiRådgivarna

    Sverige bör införa Vita certifikat för att:

    1. Uppfylla artikel 7 i Energieffektiviseringsdirektivet, EED
    2. Bidra till det mål för energieffektivisering som ska fastställas enligt Energiöverenskommelsen
    3. Realisera den fulla potentialen för energieffektivisering
    4. Vara ett styrmedel inom sektorer där sådana saknas idag
    5. Underlätta för brukare/energianvändare att genomföra åtgärder
    6. Engagera energibolagen i arbetet med energieffektivisering
    7. Energidistributören sänker kostnaden då behovet av 
nätutbyggnad minskar

    Definition: Vita certifikat är ett system där energibolag åläggs att inneha ett visst antal vita certifikat per år. Certifikaten skapas genom registrerade energieffektiviseringar som utförs av eller hos slutanvändarna.

    Vita Certifikat för Sverige, sammanfattning (pdf)

    Vita Certifikat för Sverige, hela rapporten (pdf)

    Mer om Vita certifikat hittar du i vår faktasamling om energieffektivisering

  2. red

    ”Fromma förhoppningar eller tvivelaktig tvärsäkerhet”

    DN “sågar” Miljömålsberedningens förslag om att Sverige borde agera, ta för sig och vinna fördelar på klimatinsatser: ”Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet. Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.”

    Läs hela detta inlägg på bloggen Fourfact av EEF:s ordförande Hans Nilsson här

    Vilka oberoende experter? Jo Finanspolitiska rådet som i sitt yttrande upprepat de synpunkter på den så kallade Porterhypotesen som tidigare framförts av Konjunkturinstitutet. Så det är ju inte så förfärligt mycket oberoende där. Men mycket tvärsäkerhet. Rådet vill se “marknadskonforma” styrmedel:

    ”Rådets bedömning är att den akademiska debatten om Porterhypotesen endast visar att klimatpolitik bör baseras på marknadskonforma styrmedel.”

    Man kan väl anta att de har skatter och avgifter i åtanke även om man deras effektivitet är tvivelaktig. Och det finns gott om marknadskonforma styrmedel att tillgripa och som passar väl för Miljömålsberedningens fromhet, till exempel teknikupphandlingar, vita och gröna certifikat, nudges, inmatningstariffer (feed-in) för att nämna några.

     

     

  3. red

    EEF med vänner kommer till Almedalen!

    Här är sommarens största chans att träffa och diskutera med många av de riktigt kunniga och engagerade aktörerna inom energieffektiviseringsbranschen! Adressen är Svensk Ventilations trailer, Holmen i Visby hamn. Plats 606. Mittemot Teaterskeppet.

    Missa framför allt inte dessa debatter:

    • Är miljonprogrammet moget för energieffektivisering?
    • Vita certifikat – den svenska modellen
    • Nära nollenergihus – hur svårt kan det vara?
    • Mästarnas Energimästare – vad kan vi lära av de energismartaste bostadsbolagen?

    Här är programmet med tider och deltagare.

     

     

  4. red

    EEF välkomnar att Energikommissionen vill öka effektiviseringstakten

    Energiuppgörelsen öppnar för vita certifikat, anser EEF.

    Partierna som står bakom uppgörelsen menar att effektivisering är särskilt viktigt för att möta utmaningarna för det framtida elsystemet. Man föreslår ett nytt mål för energieffektivisering som ska tas fram redan 2017.

    Detta har efterfrågats av många, bland andra EEF, som en förutsättning för att kunna utveckla styrmedel och energieffektiviseringspolitik. Målet ska gälla för perioden 2020 till 2030.

    EEF menar att ett mål som bygger på den potential för effektivisering som finns i Sverige kommer att tydliggöra effektiviseringens roll i energisystemet och vilket bidrag effektivisering har för att nå 100% förnybart elsystem till 2040 och inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2045.

    Uppgörelsen gör också klart att man vill få igång mer effektivisering på marknaden med till exempel vita certifikat. För elintensiv industri vill man införa ett nytt effektiviseringsprogram.

  5. red

    Vita certifikat made easy

    RAP har gjort en verktygslåda för Energy Efficiency Obligations, det vill säga det styrmedel som på svenska fått namnet Vita Certifikat.

    Den visar hur man gjort i flera europeiska länder och därmed hur de kan utformas på en mängd olika sätt att motsvara lokala förhållanden. Det är bra inte minst för Sverige eftersom den diskussion (och det motstånd) vi har haft här baseras mest på förutfattade meningar och ovilja snarare än genuin motsättning.

    Myndigheternas utgångsuppfattning baserades på att det inte fanns några problem att bota och man talade om att det inte fanns några marknadsmisslyckanden. Något som motsägs av just förhållandet att marknaden inte spontant realiserar den lönsamma potential som finns. EEF har resonerat kring denna missuppfattning i sitt yttrande till Energimyndigheten.

    Vita certifikat skulle kunna ta itu med några av problemen. En intressant möjlighet kunde vara att låta certifikaten fylla i för det saknade PFE-programmet som EEF tagit upp i “Större Ståhej för Stålarna”. RAPs verktygslåda kan då hjälpa till att bilägga de missuppfattningar som finns.

    Hans Nilsson, ordförande i EEF, Fourfact

  6. red

    Energieffektivisering i Almedalen

    Den årliga Almedalsveckan på Gotland närmar sig. Den som är intresserad av förnybart, hållbart och energieffektivisering har flera evenemang att besöka:

    Vita certifikat – nytt styrmedel för energieffektivisering – är det något för Sverige? Arr: EEF, Svensk Ventilation.
    30 juni 2015, 08:45 – 09:30 Holmen, H617, ”Svensk Ventilations trailer” Seminarium Byggande, Klimat/miljö

    Förnybar innovation – omställningen till förnybart främjar innovationer, men hur maximeras nyttan? Arr: Förnybarhetsrådet, 100% Förnybart. 1/7 2015, 10:15 – 10:45 Södra kyrkogatan 13, Seminarium Energi, Klimat/miljö

    Alla evenemang under Almedalsveckan med energieffektivisering på menyn

     

  7. red

    Ekonomiskteoretiska kramper

    Begreppet “marknadsmisslyckande” ger i vissa sammanhang upphov till svårartade kramper. I all synnerhet när det kombineras med begreppet “kostnadseffektivitet” då kan det leda till handlingsförlamning. Energimyndigheten har nyligen haft i uppdrag att (återigen) titta på “Vita Certifikat” och har (återigen) besvär med att just begreppen marknadsmisslyckande och kostnadseffektivitet. De hävdar att det är en “tumregel” att ett styrmedel skall riktas mot ett (specifikt) misslyckande.

    Ja det är en tumregel så länge man använder sig av den neoklassiska ekonomins modellapparat med “the economic man” som ideal och aktör. Den som nyligen fått amper kritik av till exempel Världsbanken. I den verkliga världen med människor som aktörer är “marknadsmisslyckanden” regel snarare än undantag, i synnerhet där “produkten” (till exempel energinytta) är komplex.

    Det paradoxala i Energimyndighetens hantering är att man utan att blinka hanterar ett kvotpliktsystem med Gröna Certifikat för energitillförsel, men får svårartade kval när gäller motsvarande för effektivisering. Trots att problemet med marknadsmisslyckande rimligen är mindre på tillförselsidan eftersom aktörerna där agerar strikt marknadsmässigt och med större kunskaper än vad gäller aktörerna på efterfrågesidan. Ett förhållande som EEF försökt göra tydligt för myndigheten i en inlaga som tyvärr rönt litet intresse från deras håll.

    Vid ett seminarium om så kallad “nudging” häromdagen sades att det behövs fler beteendevetare och färre ekonomer i finans- och näringsdepartementen. Detta kan utsträckas också till Energimyndigheten. Annars fastnar vi i ett evinnerligt testuggande om modeller med ringa eller ingen giltighet för hur vanligt folk gör sina val.

    Hans Nilsson, ordf i EEF

  8. red

    EEF:s synpunkter på Energimyndighetens Aspekter på vita certifikat

    Vita certifikat är ett möjligt långsiktigt styrmedel med stor förutsägbarhet. Styrmedlet är förenligt med EUs regler för statsstöd och har därför förutsättningar att kunna bli långsiktigt. Det är positivt då vi flera gånger tidigare sett hur kortsiktiga investeringsstöd med mera påverkat marknaden negativt på lång sikt. Detta är mycket viktigt för branschen.

    En viktig skillnad med vita certifikat jämfört med andra styrmedel är att det medför faktiska besparingar, samt att certifikaten också skulle kunna innebära en möjlighet att främja teknikutveckling.

    Det skriver EEF i sin kommentar till Energimyndighetens utredning ER 2015:11 Aspekter på vita certifikat.Länk här till EEF:s skrivelse till Energimyndigheten i samband med utredningen om Aspekter på vita certifikat.

     

     

  9. red

    Energimyndigheten vill närmare utreda ett kvotpliktsystem för energieffektivisering

    Energimyndigheten har i dagarna överlämnat en utredning till Miljö- och energidepartementet med aspekter på ett system med vita certifikat – eller ”kvotpliktsystem för energieffektivisering”, KEE, som Energimyndigheten väljer att kalla det.

    Läs hela utredningen här:  2014-7709 Aspekter på vita certifikat

    Avgörande för behovet av ett styrmedel som KEE är förekomsten av flera marknadsmisslyckanden som lämpligen bemöts genom ett enda styrmedel, skriver Energimyndigheten och menar att ”det är ytterst en politisk fråga att först bestämma syftet med ett eventuellt KEE och besluta om dess ramar. Energimyndigheten bedömer att man i ett nytt uppdrag skulle kunna detaljgranska alternativa utformningar”.

    ”Fördelarna med ett KEE är i första hand möjligheten till finansiering av åtgärder för energieffektivisering utanför statsbudgeten. Det innebär även möjligheter till ökat samarbete mellan energibolag och slutanvändare samt en ökad uppföljning på åtgärdsnivå. Dessa fördelar kan förstärkas genom systemets design.

    En betydande nackdel är att systemet tenderar premiera vissa kortsiktiga och lätt genomförbara åtgärder. Andra nackdelar är fördelningsaspekter samt svårigheten att avgöra styrmedlets verkliga effekter, inte minst då det kopplats ihop med andra styrmedel.”

  10. red

    ”Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”

    Det räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap. Nu gäller det att fylla EUs energiunion med innehåll som inte låser fast Europa i fossilberoende, skriver Anders Wijkman, Lotta Bångens, Hans Nilsson och Stefan Edman i en replik i Ny Teknik till Peter Eriksson och Lise Nordins debattartikel i samma tidning den 19 mars.

    ”Miljöpartiets Peter Eriksson och Lise Nordin uttrycker i sin debattartikel befogad oro över den cementering av fossila investeringar som EUs nya energiunion riskerar att resultera i. Det visar slutsatserna från Europeiska Rådets sammanträde i torsdags med all önskvärd tydlighet. Då räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”.

    Det är centralt att Sverige nu agerar kraftfullt för att unionen levererar enligt ursprungstanken – en konkurrenskraftig energipolitik som via energieffektivisering leder bort från fossilberoende.

    När den Europeiska energiunionen lanserades i februari var det med orden ”Effektivisering först” (Efficiency first). Ska man ta EU på orden innebär detta ett fundamentalt nytänkande. Energieffektivisering ska nu likställas med olika energislag, som olja, gas eller el, och konkurrera på lika villkor med dessa.

    Nyordningen är central. Tidigare har tillförsel av mer energi dominerat. Nu ansluter sig EU till – och vidareutvecklar – det som International Energy Agency (IEA) sagt om energieffektivitet sedan flera år. Att effektivare energianvändning är det ”viktigaste bränslet”. Det beskrivs som ”ett osynligt kraftpaket”.

    I World Energy Outlook 2012 – IEA:s flaggskepp – visades att lönsamma åtgärder för effektivare energianvändning ensamt kan leda till utsläppsminskningar som nära nog klarar 2-gradersmålet för global uppvärmning. EU verkar nu vilja ta steget att göra detta verkligt genom sin energiunion.

    Konsekvenserna för oss alla kan bli dramatiska, lika påtagliga som övergången från trådtelefon med snörväxel till mobiltelefon, eller från 78-varvs trattgrammofon till Spotify. I framtiden kanske vi inte köper kylskåp från en butik, energi från en energihandlare och elöverföring från ett distributionsföretag. Vi kanske bara köper energinyttan från ett företag som byter ut apparaterna så att de alltid är energisnåla.

    Det är dock ett stort steg att gå från intention till verklighet. Det sker inte i ett steg utan fordrar avgörande förändringar i hur vi agerar i vardagen. Det handlar inte längre enbart om hur vi får fram kilowattimmarna – och varifrån – utan hur vi använder dem så att de gör mesta möjliga nytta för pengarna. Att sälja eller köpa billig energi blir inte längre det primära. Målet blir istället att se till att nyttan den förvärvade elen gör ställs i fokus – i form av ljus, kraft, transporter, värme och kyla.

    Denna process är redan på gång. I dag säljs energitjänster på olika områden, dock främst till industrin. Där sätts nyttan i fokus och installationerna effektiviseras så att energin används bättre – man gör, som det heter, ”mer med mindre”.

    Men om energieffektiviseringens potential ska skördas i hela sin omfattning måste energitjänsterna bli tillgängliga för alla kundgrupper och inte bara ett fåtal professionella.

    Om man menar allvar med ”effektivisering först” kommer det att krävas stora förändringar i hur samhället fungerar. Vi kommer att behöva kräva att paketlösningar levereras så att kunderna verkligen får möjlighet att köpa nytta över disk. Modellerna finns i andra länder helt eller delvis. Energy Efficiency Obligations eller vita certifikat är ett exempel. Paketleveranser av renoveringar, baserade på byggnadsdeklarationer (Green Deal i Storbritannien), är en annan.

    Etablerade aktörer kommer att ifrågasätta vad som sker och myndigheter kommer att hävda att det som är lönsamt borde ske av sig självt. Tyvärr visar just exemplen från andra länder att det fordras politisk vilja för att komma fram, komma rätt och göra det snabbt. Utan rätt typ av incitament kommer litet att hända.

    Fördelarna med en aktiv politik för effektivare energianvändning är, som både EU-kommissionen och IEA har visat, enorma – inte bara vad avser energisystemet som sådant utan i lika hög eller högre grad för ekonomin, jobben, näringslivet och miljön.

    EU-kommissionens förslag till energiunion har gett oss startskottet. Nu gäller det att också fylla unionen med innehåll som inte låser fast Europa i ett fortsatt dyrt och skadligt fossilberoende. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap i frågan – vilken position avser vi driva i EU och vilka är de konkreta förslagen som realiserar effektiviseringens potential?”

    Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och Återvinningsindustrierna

    Lotta Bångens, VD Energieffektiviseringsföretagen

    Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen

    Stefan Edman, biolog och teknologie hedersdoktor Chalmers