Remissvar

  1. Linnéa Svanström

    EEF:s remissvar på Energikommissionens betänkande

    EEF lämnar följande remissvar på Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02):

    Ett energieffektivt samhälle är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Energieffektivisering inkluderar även ”effekt-effektivisering”. Vi menar att Sverige har goda möjligheter att ta en ledarroll i Europa för den princip som EU uttalat nämligen Efficiency First för att på så sätt skapa den nödvändiga balansen i ett nytt energisystem. Gör de billigaste åtgärderna (effektivisering) för att därmed skapa ett större utrymme för att nå 100% förnybar energi.

    Kapitel 4

    I kapitel fyra beskrivs de centrala utgångpunkterna för svensk energieffektiviseringspolitik. Politiken bygger på prissignaler (ekonomiska styrmedel, skatter mm tas upp). EEF anser att detta synsätt är förlegat. Det är korrekt att potentialen för ett effektivare utnyttjande av resurser bestäms av ekonomiska parametrar, men människors beslut att vidta åtgärder bestäms i högre grad av hur man upplever möjligheterna att göra förändringar och i hur hög grad man känner till och förstår de valmöjligheter som erbjuds. Ett ofta citerat brittiskt exempel är att många, trots att de var väl underrättade om lönsamheten i vindsisolering av sina hus, inte genomförde åtgärden förrän de också erbjöds hjälp med röjning av bråte från vinden.
    Beslut om åtgärder för energieffektivisering styrs i stor utsträckning av andra argument än lönsamhet och effektivitet. Hinder till energieffektivisering är ofta inte ekonomiska utan av helt annan art. För att nå framgång menar vi att svensk politik för energieffektivisering måste inkludera ny kunskap om beslutsfattande och om beteendeekonomi.

    Kapitel 7.1 Ramöverenskommelse

    EEF stödjer förslagen om användning och energieffektivisering med följande tillägg:

    • I ramöverenskommelsen finns förslag om förlängning och utvidgning av elcertifikatsystemet. EEF anser att systemet har varit bra för utveckling av förnybar elproduktion men vill samtidigt påpeka att ett system för att säkerställa att den förnybara elen används så effektivt som möjligt borde finnas parallellt (vita certifikat).
    • De utredningar som ska tillsättas bör ta i beaktande ny kunskap om beslutsfattande och beteendeekonomi.
    • Det nya målet för energieffektivisering kräver nationell samordning och en handlingsplan. Vi föreslår att en Nationell samordnare för energieffektivisering tillsätts. Effektivisering finns som ansvarsområde på flera departement och myndigheter och behovet av samordning är stort. Vi menar att energieffektivisering har en alltför undanskymd roll i flera viktiga politiska beslut (eller myndighetsbeslut) där man borde ha målet för energieffektivisering som en utgångspunkt när förslag läggs fram och beslut fattas. En nationell samordnare skulle tydliggöra målet och visa branschen (både på beställar- och leverantörssidan) att målet är viktigt.

    Kap 8.4 Användning och energieffektivisering

    Här föreslås en utredning att tillsättas för att utreda vilka hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. EEF arbetar idag intensivt med denna fråga och tar gärna en stor roll i ett sådant arbete. Analyser har utförts av olika målgrupper på beställarsidan och kundbehov och ”triggers” för energieffektivisering är del av resultatet. I fortsatt arbete avses att med samma metod se vilka utmaningar och möjligheter som finns hos leverantörer och tillverkare. Ett hinder idag i leverantörsledet (byggbolag, konsulter, återförsäljare m fl) är en mycket god arbetsmarknad, dvs företagen har redan fullt upp utan att behöva förändra sina erbjudanden till kunderna (och inkludera energieffektivisering). Vissa företag inkluderar förstås redan idag energieffektivisering i sina erbjudanden till kunder, men för att realisera den potential som finns behöver fler leverantörer ta med energieffektivisering i sina affärsmodeller.

  2. Linnéa Svanström

    Remissvar: Inför värmeförlusttal i BBR

    Boverkets förslag på kommande BBR förväntas lägga grunden för Sveriges krav på nära-noll-energihus (NNE-hus) men de föreslagna kravnivåerna är alltför lågt ställda. Det tycker EEF som nyligen skickat in svar på Boverkets remiss om nya byggregler.

    – Detta kommer att vara Sveriges NNE-nivå för nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter. Förslaget innebär ingen skärpning av nuvarande byggregler och vi ifrågasätter därför starkt att nivåerna benämns NNE, skriver Lotta Bångens i EEF:s remissvar till Boverket.

    I det nya förslaget vill Boverket införa ett nytt sätt att beräkna en byggnads energiprestanda som tar hänsyn till en primärenergifaktor på tillförd energi. EEF anser att samhällskraven på byggandet ska fokusera byggnaderna och inte på uppvärmningsform. Samhället bör använda annan lagstiftning för att påverka val av energiförsörjning.

    Inför värmeförlusttal

    För att styra på ett teknikneutralt sätt och inte låta byggnadens energiprestanda påverkas av valet av energislag så föreslår EEF ett införande av värmeförlusttal. Värmeförlusttal används hos Sveriges Centrum för Nollenergihus och beskriver storleken på byggnadens värmeförluster vid den kallaste vinterdagen. Värmeförlusttalet föreslås införas som ett komplement, eller substitut, till Boverkets förslag om ett primärenergital som beskrivning av byggnadens energiprestanda.

    Inkludera brukarenergi

    I remissvaret till Boverket tar EEF även upp att verksamhetsel/hushållsel bör ingå i byggnadens energianvändning. Brukarnas beteende är utanför byggherrens rådighet, men vald teknik i en byggnad kan underlätta för brukare att använda byggnaden energieffektivt. Där har byggherren stor inverkan. Brukares beteende kan normaliseras i energibalansberäkningar med schabloner beroende på teknikval.

    Läs EEF:s remissvar NNE feb 2017

  3. admin

    Miljöbyggnad 3.0 ute på remiss

    Fram till den 15 mars finns möjlighet för alla intresserade parter i berörda branscher att lämna svar på remissversionen av Miljöbyggnad 3.0. Arbetet med Miljöbyggnad 3.0 närmar sig nu sitt slut och i april 2017 ska den nya versionen av manualen vara klar. Ta tillfället i akt att läsa och lämna synpunkter på förslaget till den nya manualen här

    I juni 2016 släppte projektet en hearingversion, baserad på vad projektets arbetsgrupper föreslog för den nya manualversionen. De synpunkter som kom in i samband med att hearingversionen släpptes och från de sex hearings som genomfördes under sensommaren och hösten har legat till grund för den omarbetade remissversion som arbetats fram.

    EEF lämnade in följande svar på hearingversionen:

    Vår uppfattning är att Miljöbyggnad är ett system för att klassificera en byggnads egenskaper.

    Därmed tycker vi inte att externa faktorer som energitillförsel bör inkluderas i byggnadens bedömning. Indikatorn Energislag är problematisk i det avseende att den dels är svår att påverka och dels att dess betyg får konsekvenser för incitamentet att förbättra byggnadens energiprestanda.

    Ett bronsbetyg på indikatorn riskerar att leda till att incitamentet att uppnå guldbetyg på någon av de övriga energiindikatorerna försvinner, då det inte längre är möjligt att uppnå högre betyg än silver på områdesbetyget. Vi menar att energieffektiva lösningar ska prioriteras först och därefter ska fokus ligga på att förbättra val av energislag och därmed bör energislag frikopplas från övriga energiindikatorer i bedömningen.

    För dig som vill veta mer om SGBC:s arbete i projektet MB3 kan du läsa mer här.

     

     

  4. red

    Förslag till strategi för ökad användning av solel – EEF:s remissvar

    EEF tycker att det är ett bra förslag att införa solROT och speciellt att utöka detta till ett energiROT. Det ROT-bidrag som finns idag har ingen koppling till energieffektivisering och bidraget kan motverka andra statliga insatser som görs för att öka energieffektiviseringstakten, skriver EEF i sitt remissvar till Förslaget till strategi för ökad användning av solel.

    EEF anser alltså inte bara att ett energiROT ska införas utan att det ska omfatta även det befintliga ROT-stödet. Det betyder att krav ska ställas på energieffektivisering, där så är möjligt, vid alla ROT-stöd. Här borde även åtgärder för att sänka eleffekter och/eller flytta laster i tiden omfattas.

    Not. EEF har lämnat synpunkter endast på den del som även berör energieffektivisering, men anser att det är bra att det tas fram en strategi för ökad användning av solel.

  5. red

    Hållbart byggande i fara med nytt investeringsstöd

    Boverket har skickat ut förslag till regler för de nya investeringsstöden till energisnålt bostadsbyggande på ilremiss.
    – Stödet med den högre ersättningen kommer kraftigt att gynna värmepumpar, säger Lotta Bångens, vd på EEF i en intervju i VVS-Forum.

    – Det blir ojuste konkurrens mellan energislagen och förlorare blir miljön. Det kommer att skapa ett högre effektbehov vintertid, vilket knappast är det som Sverige behöver just nu, säger hon till VVS-Forum.

    – Den utskickade remissen är en följd av en förordning som redan är beslutad. Vi vill ändå ta tillfället att framföra våra synpunkter på förordningen som vi tror är olyckligt formulerad. Det är stor risk att följden inte blir ett hållbart byggande, skriver EEF i sitt remissvar.

    Följande länk visar beräkningsexempel, hämtat från Sveriges centrum för nollenergihus.

  6. red

    EEF vill ha kvar krav på mätning

    Boverket föreslår att kravet på mätning av energianvändning för att verifiera energihushållningskraven i byggnader slopas. EEF stödjer inte förslaget. Mätning av energianvändning är viktigt för att säkerställa låg energianvändning i praktiken. Det ger även en möjlighet att öka kunskapen om hur energiberäkningar ska göras för att överensstämma med verkligheten.

    Förslaget innehåller även en metod för hur ”normalisering” av energianvändningen ska gå till. Här finns flera brister. Ett exempel är de ”typvärden” som anges som tar bort alla incitament för att använda energieffektiva lösningar.

    EEF menar att det som framför allt skulle kunna påverka energianvändningen i nya och befintliga byggnader är att tillsynen ses över. Idag är tillsynen både avseende nya byggnader och ändringar i befintliga byggnader alltför undermålig.

    En utredning bör skyndsamt tillsättas för att se över hur tillsynen ska förbättras. Utan en fungerande tillsyn är det verkningslöst att göra förändringar i själva BBR.

    Läs EEFs remissvar här

  7. red

    ”Energieffektivisering drivs inte enbart av energipriset”

    Inför revideringen av de två EU-direktiven EED (Energieffektiviseringsdirektivet) och EPBD (Direktivet om byggnaders energiprestanda) har EEF lämnat sina synpunkter till miljö- och energidepartementet.

    EEF vänder sig bland annat mot departementets påstående att den främsta drivkraften för energieffektivisering skulle vara ”en väl fungerande energimarknad med korrekt prissättning som signalerar graden av knapphet”. Trots att det skulle löna sig för företag och privatpersoner att energieffektivisera genomförs inte dessa åtgärder – enligt IEA så många som två tredjedelar av potentiellt lönsamma åtgärder. Det måste helt enkelt bli lättare att ”köpa energieffektivisering”.

    IMD – individuell mätning och debitering – av värme- och vattenförbrukning har kritiserats bland annat från SABO och från Sveriges byggindustrier.

    EEF menar att IMD kan öka brukarnas engagemang och att detta i sig är positivt, ”även om det inte är kostnadseffektivt”. EEF anser dock att IMD för värme/kyla inte bör införas då det inte finns någon större möjlighet för brukare att påverka energianvändningen (alla vill ha ca 20°C inomhus). För varmvatten är det däremot relevant med IMD.

    Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) är EUs huvudsakliga verktyg för att förbättra energiprestandan i Europas fastighetsbestånd.

    EEF vänder sig med kraft mot departementets formulering att bidraget från åtgärder i svenska byggnader till klimatmålen 2020 respektive 2030 skulle vara ”mycket begränsat”.

    – Det är INTE resurseffektivt att överanvända/slösa med energi i svenska byggnader även om de till stor del använder energi som inte påverkar klimatet. Det finns en alternativ användning av denna energi (i stället för att slösas bort). Vi har 19 TWh elvärme i Sverige. Effektiviseringsåtgärder här bör genomföras så att elenergin blir tillgänglig inom andra sektorer, skriver EEF.

  8. red

    Ingen sänkt skatt utan energieffektivisering!

    Några av de viktigaste styrmedlen inom svensk energi- och miljöpolitik som påverkar elanvändning och elproduktion är elcertifikat, koldioxidskatt, utsläppsrätter och PFE-programmet. Direkt påverkan på energianvändningen har framför allt PFE-programmet, skriver EEF i sitt remissvar (SoU 2015:87). Genom de nedsättningar av skatt som fortfarande finns inom andra områden, eller nya som föreslås (datacenter) finns en möjlighet att kräva åtgärder inom energieffektivisering som motprestation (likt PFE-programmet) – och det är EEFs åsikt att detta borde göras.

    Övriga styrmedel som tas upp påverkar framför allt genom högre elpriser. Ett högre elpris ökar lönsamheten för energieffektivisering, men är knappast det som skulle realisera den potential för effektivisering som finns. Studier finns som visar att så lite som 30 procent av redan idag lönsamma åtgärder inom kommuner genomförs (”Miljarder skäl att spara”, SKL 2011), konstaterar EEF.

  9. red

    EEF: mätning är ett instrument för att minska energianvändningen

    I befintlig bebyggelse anser Boverket att individuell mätning av kyla, värme eller tappvarmvatten inte är ”kostnadseffektivt” och därför inte bör rekommenderas eller vara obligatorisk. EEF skriver i sitt remissvar på Boverkets rapport att den förväntade tekniska utvecklingen inte motiverar en avvisning av individuell mätning.

    EEF skriver vidare:

    ”Det är en annan fråga om debitering baserat på sådan mätning är rättvist. Värmeanvändningen kan vara beroende på huskroppens utformning. Både värme- och vattenanvändning kan dessutom vara individuellt beroende på människors hälsa och ålder.

    Att därför hävda att mätning och debitering alltid skall användas är inte heller lämpligt.

    EEF anser att möjligheten att använda mätning och att utveckla den är viktig men att regelverket skall utformas så att det finns möjligheter att göra motiverade avsteg från ett krav i varje enskilt fall.”

  10. red

    EEF välkomnar energikrav som villkor för investeringsstöd

    För att komma i fråga för investeringsstöd till hyreslägenheter och studentbostäder bör energiprestandan vara högre än gällande lagkrav, menar Näringsdepartementet i promemorian Ds 2015:35. De som uppnår mycket hög energiprestanda bör få förhöjt stöd.

    Energikrav som en förutsättning för att få investeringsstöd till byggande av hyresrätter är bra och viktigt, anser EEF. Det är också modigt att utmana fastighetsägare och byggherrar genom ett ökat stöd vid mycket hög energiprestanda, vilket EEF skriver i sitt remissvar. I svaret uppmärksammar EEF också några svårigheter. Om energikraven definieras på samma sätt som i byggreglerna blir det svårt att följa upp vilka resultat som uppnåtts i verkligheten. Bättre då att använda en annan definition av energiprestanda, till exempel den definition som används av Sveriges centrum för nollenergihus.