Industri

  1. Linnéa Svanström

    Di: Ny industripolitik krävs för att minska utsläppen

    Fyra forskare vid Lunds universitet skriver i en debattartikel i Dagens Industri om behovet av ny industripolitik i Sverige för att basindustrin ska klara av en omställning till nollutsläpp.

    Ur artikeln: ”Sverige har tagit på sig ett ansvar för att nå nära nollutsläpp. Industrin delar detta ansvar, men kan inte ensam driva utvecklingen. Det krävs statlig samverkan och styrning för att skapa förutsättningar för investeringar i produktion och marknader för fossilfria material.”

  2. admin

    Tävla om världens mest energismarta gatu- och industribelysning

    Den sjätte upplagan av den internationella tävlingen SEAD Global Efficiency Medal fokuserar på energieffektiv belysning inom gatubelysning och industribelysning. Fram till 12 februari har du chansen att delta i tävlingen om att vara det bästa alternativet på marknaden.

    Tävlingen delas upp i två kategorier (2) Hög- och låghöjdsarmaturer samt (2) Gatuarmaturer och avgörs i tre regioner (Europa, Indien och Nordamerika). Förutom vinnarna i varje kategori kommer alla godkända bidrag som lämnats in att bli omnämnda.

    – Genom SEAD Lighting Awards får tillverkare och importörer en drivkraft att utveckla och importera den mest energisnåla belysningen. Produkter som går betydligt längre än lagens krav. Målet är ny, innovativ teknik som snabbt når köparna och får spridning globalt säger Carl-Martin Johborg på Energimyndigheten.

    Läs mer om tävlingen och SEAD (Superefficient Equipment and Appliance Deployment Initiative) här.

    Energimyndighetens arbete i SEAD-initiativet

    Energimyndigheten och Regeringskansliet deltar som representanter för Sverige i arbetsgrupper i det internationella initiativet Superefficient Equipment and Appliance Deployment Initiative (SEAD). Där är Sverige det drivande landet i EU för att ta fram underlag, genomföra verifikationsprovningar och genomföra prisceremonier.

  3. red

    Klimatpåverkan viktig parameter för Skanska

    Sedan i våras är det obligatoriskt för större delen av Skanskas projekt att räkna på klimatpåverkan utöver parametrarna kostnad, kvalitet och tid.

    – Det finns andra branscher som kommit längre i sitt klimatarbete, men vi är i ett intressant skede just nu, säger Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm till tidningen Byggindustrin.

    Joel Ambré förklarar att det är först nu som Skanska har kunskap och möjlighet att på ett systematiskt vis arbeta för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.

    Skanskas beräkningar visar att lejonparten av klimatpåverkan kommer från betong och stål. På tredje plats finns transporter.

    Framöver kommer Skanska att kräva en EPD av sina leverantörer. EPD är en miljövarudeklaration som gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

    – Vi letar leverantörer som använder stor andel förnybar energi i sin tillverkning och som använder en stor andel återvunnet material, säger Nils Resvik, projektingenjör på Skanska Sverige.

    Nils Resvik berättar att projektet, efter att ha vägt ihop informationen i EPD:erna med kostnader och andra faktorer, sannolikt kommer att välja fönster med träram i stället för metallram. Målet är också att välja armering tillverkad vid Celsas fabrik i Norge, hellre än i någon av Celsas andra fabriker. I Norge har Celsa nämligen effektiviserat sin tillverkning, och dessutom har de tillgång till en större andel förnybar el än Celsas andra fabriker har.

  4. red

    EEF om energikartläggning och fastighetsunderhåll på Underhållsmässan

    På nya Teknikscenen i D-hallen på Underhållsmässan i Göteborg 8-11 mars presenterades ett antal case rörande energieffektivisering för industrifastigheter samt energikartläggning för stora företag.
    Representanter för EEF och BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) medverkade på scenen och berättade om möjligheterna till strategisk, klok och lönsam energieffektivisering med hjälp av konceptet ”Totalprojekt” och om den nya lagen som kom den 1 juni 2014 ”Energikartläggning i stora företag”.
    Mikael Gunnarsson från Sandvik Hallstahammar berättade om deras arbete tillsammans med Mälarenergi och Jonas Ternström, ECiS pratade om ett sjukhusprojekt företaget varit involverade i.

    Jonas Ternström från ECiS var en av talarna på Underhållsmässans Teknikscen. Foto: Slussen.biz

    Ett stort antal intresserade köpare av tjänster och personer som jobbar med energieffektivisering besökte EEF:s monter där flera EEF-medlemmar avlöste varandra under de fyra mässdagarna. EEF-medlemmen SMC höll ett uppskattat föredrag om hur man kan göra stora besparingar i ett tryckluftssystem.

    Lagen om energikartläggning (EKL) syftar till att uppfylla de krav som EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) ställer på medlemsstaterna. Enligt lagen har stora företag skyldighet att göra kvalitetssäkrade energikartläggningar minst vart fjärde år. De ska inte bara ge svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten utan även ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företagen kan vidta för att minska sina kostnader, minska energianvändningen och därmed öka energieffektiviteten.

  5. red

    Elintensiva datorhallar försöker bli mer energieffektiva

    Större datacenter och byggnader för molntjänster är en global industri numera. I Luleå har Facebook just byggt sin andra hall och i Boden står den digitala valutan Bitcoins servrar. Google finns i Finland och Apple miljardsatsar i Danmark.

    Gemensamt för datahallarna att de är extremt elintensiva, även om det svala norrländska klimatet gör kylningen av de värmealstrande serverhallarna mer energieffektiv. Fullt utbyggd med tre hallar kommer Facebooks anläggning i Luleå ha en elförbrukning i nivå med SSAB:s stålverk på andra sidan staden.

    En idé som nu ska testas i försöksanläggningen är dataserverskåp på höjden placerade som torn för försöka få till samma självdrag som en skorsten genererar, förklarar Tor Björn Minde, platschef vid anläggningen och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet,.

    – Lagra grejerna på höjden istället. Så då dras den varma luften upp med självdrag och då behöver man inte köra fläktar och då går det mindre energi, säger han.

    Att hitta sätt så att närliggande byggnader kan ta tillvara på överskottsvärmen från hallarna är en annan idé som forskarna i Luleå vill utveckla.

    – Det är ju väldigt svårt att nyttja den värma som kommer ut ekonomiskt så att det blir en affärsmöjlighet. Man kan inte konkurrera med andra sätt att producera värme in i fjärrvärmenät, säger Tor Björn Minde till Ekot.

    Länk till hela artikeln i Ekot, Sveriges Radio

    Google fick Stora Förnybarhetspriset 2016 av Svensk Vindenergi i november. En del av motiveringen lyder: ”Google tar ett stort klimatansvar genom att lägga över sina datorhallar på förnybar el.” OX2 bygger just nu etapp två av Maevaara vindpark – en av vindparkerna som Google tar sin förnybara el ifrån. Vindkraftsel från Sverige försörjer alltså Googles datorhallar i Finland.

  6. red

    ”Bästa klimatåtgärden är att öka energieffektiviteten”

    Av alla åtgärder som kan genomföras, och som genomförs, för att minska koldioxidutsläpp och motverka klimatförändringar finns inga så lovande som åtgärder för att öka energieffektiviteten. Många av dessa kan genomföras omgående och helt utan att riskera den ekonomiska tillväxten.

    Om alla pumpar och fläktar försågs med energieffektiva motorer och varvtalsreglerade drivsystem skulle vi spara lika mycket el som producerades i hela EU under 2013, skriver ABB:s vd Ulrich Spiesshofer och Sverigechef Johan Söderström i ett debattinlägg i Dagens Industri 3 december 2015.

    De flesta investeringar i energieffektivitet betalar sig på ett eller två år genom lägre energikostnader, skriver Spiesshofer och Söderström.

  7. red

    ”Att energieffektivisera i industrin med 50 procent till 2050 är fullt möjligt”

    IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, har i dagarna publicerat en rapport där man slår fast att det är fullt möjligt att energieffektivisera i industrin med 50 procent till år 2050.

    IVA skriver:

    ”En central fråga i arbetet har varit varför inte lönsam energieffektivisering alltid sker inom industrin. En viktig slutsats är att den högsta ledningens engagemang är en grundförutsättning.

    Ett flertal hinder har identifierats:

    • Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och kärnverksamhet prioriteras
    • Kunskapen om energieffektivisering är otillräcklig
    • De ekonomiska kalkyler som används tar inte hänsyn till livscykelkostnader
    • Inga yttre krav ställs på ökad energieffektivitet i industrins processer

    IVA-rapporten listar 12 konkreta punkter som företag, politiker och myndigheter kan vidta för att det ska vara möjligt att uppnå en 50-procentig energieffektivisering fram till 2050. Fokus är att undanröja de hinder som identifierats. Några av dessa förslag riktade till politiker och myndigheter är:

    • Stöd kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte
    • Sätt särskilt fokus på små och medelstora företag
    • Stärk kundkraften, exempelvis genom märkning och ekodesign, vilket stimulerar företag att utveckla prestanda och design
    • Satsa på framtiden genom FoU och ökad kompetens inom universitetens utbildningar

    201308-IVA-Energieffektivisering-rapport3-H

     

  8. red

    Riksrevisionens rapport om PFE: Intressant men inte övertygande

    Riksrevisionen har släppt en rapport om det så kallade PFE-systemet som riktar in sig på att få energiintensiv industri att effektivisera användningen. Riksrevisionen säger att PFE ”… har inte gett så stora energieffektiviseringar som regeringen och Energimyndigheten redovisat”. Men Riksrevisionens analys och argumentation övertygar inte helt.

    PFE har oavsett resultatens storlek fört upp effektivisering och behovet av energiledningssystem på en högre nivå inom medverkande företag. Det har gett legitimitet och systematik i företagens aktivitet. Detta kan säkert utvecklas och bli bättre och säkert också leda till utsläppsminskningar.

    Men Riksrevisionen bidrar inte mycket till den processen.

    De har nämligen åtagit sig en i princip omöjlig uppgift och stupar redan på första hindret. Det som Energimyndigheten redovisar är energibesparingar i relation till den energianvändning som skulle ha blivit fallet om PFE-åtgärderna inte vidtagits. Det är en så kallat ”kontrafaktisk historieskrivning”. Sånt är kul men i princip omöjligt. Vad skulle ha hänt om inte Karls XII hade stupat vid Halden eller Gustav III blivit skjuten? Det kan vi aldrig veta! Vi måste göra några antaganden.

    Riksrevisionens rapport RiR_2013_8_Anpassad_Energieffektivisering

    De som deltagit i PFE-programmet är väsentligen från pappers- och massabranschen och de som inte har gjort det är från andra såsom järn- och stål och kemi. Och däri ligger en stor skillnad. Ser man till energianvändningen per förädlingsvärde i industrin så har pappers- och massabranschen en väsentligt annorlunda bild med högre och nära konstant användning sedan 40 år tillbaka. De andra branscherna har visat tydliga trendbrott nedåt redan före sekelskiftet.

    Detta kan vara en avgörande skillnad men behöver inte vara det. Dock borde analytikerna på Riksrevisionen anstränga sig mera än att jämföra olika branscher med olika marknadsförutsättningar. Alltså övertygar man inte.

    Riksrevisionen säger också: ” … program för energieffektivisering (leder) inte till verkliga utsläppsminskningar på EU-nivå när de riktas till företag i handelssystemet.” Nej! Det är heller inte väntat. Det Europeiska handelssystemet (ETS) fördelar åtaganden att göra åtgärder inom en given ram av totala utsläpp som bestäms av EU-Parlamentet. Men den här sortens uttalanden från Riksrevisionen gör inte troligt att de riktigt förstått den uppgift de så glatt och tvärsäkert uttalar sig om.