Hans Nilssons analyser

  1. Linnéa Svanström

    Effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster

    Hans Nilsson analyserar: Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

    Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna – ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

    Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

    Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

    För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:

    • Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas.
    • Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
    • Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre.
    • Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
    • Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar.
    • Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!
  2. Linnéa Svanström

    Hans Nilsson om teknologiskt utanförskap

    Teknologiskt utanförskap: Är de inte det vi drabbas av med en del av den teknik som smugit sig in i vår vardag och utger sig för att hjälpa oss med enklare sysslor? I synnerhet där konstruktören antar att vi inte klarar av att göra rätt. Som att spola på offentliga toaletter eller tvätta händerna efteråt? De tror att vi skall glömma att spola eller slösa med vattnet i onödan.

    I en artikel i The Atlantic tar författaren detta som utgångspunkt och funderar över om tekniken har sina egna syften och skriver på temat “Why Nothing Works Anymore”. Han till och med använder uttrycket teknologiskt prekariat för att beskriva vårt utanförskap. Han påpekar stillsamt att i många fall leder de vattenbesparande anordningar till ökat slöseri med vatten eftersom tekniken och vi brukare inte förstår varandra.

    The contemporary public restroom offers an example. Infrared-sensor flush toilets, fixtures, and towel-dispensers are sometimes endorsed on ecological grounds—they are said to save resources by regulating them. But thanks to their overzealous sensors, these toilets increase water or paper consumption substantially. Toilets flush three times instead of one. Faucets open at full-blast.

    Själv har jag lagt ansenligt med tid (och viss tankemöda) på att försöka förstå vad olika symboler på duscharmaturer på hotell betyder. Och varför de är graverade i grå text på silverbotten. Visst är det snyggt och diskret men inte lätt att tyda för en gravt närsynt person med tvål i ögonen.

    Här finns en uppgift för industridesigners som för ett ögonblick lägger sina estetiska ambitioner åt sidan och börjar fundera på hur människor fungerar. Eller behövs det en teknikupphandling? Energimyndigheten!?

    – Hans Nilsson, FourFact

  3. red

    ”Fromma förhoppningar eller tvivelaktig tvärsäkerhet”

    DN “sågar” Miljömålsberedningens förslag om att Sverige borde agera, ta för sig och vinna fördelar på klimatinsatser: ”Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet. Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.”

    Läs hela detta inlägg på bloggen Fourfact av EEF:s ordförande Hans Nilsson här

    Vilka oberoende experter? Jo Finanspolitiska rådet som i sitt yttrande upprepat de synpunkter på den så kallade Porterhypotesen som tidigare framförts av Konjunkturinstitutet. Så det är ju inte så förfärligt mycket oberoende där. Men mycket tvärsäkerhet. Rådet vill se “marknadskonforma” styrmedel:

    ”Rådets bedömning är att den akademiska debatten om Porterhypotesen endast visar att klimatpolitik bör baseras på marknadskonforma styrmedel.”

    Man kan väl anta att de har skatter och avgifter i åtanke även om man deras effektivitet är tvivelaktig. Och det finns gott om marknadskonforma styrmedel att tillgripa och som passar väl för Miljömålsberedningens fromhet, till exempel teknikupphandlingar, vita och gröna certifikat, nudges, inmatningstariffer (feed-in) för att nämna några.

     

     

  4. red

    Tyskland storsatsar på effektivisering

    Tyskland tar nu nästa steg i sin energiomställning med en storsatsning på effektivisering (Deutschland macht’s Effizient). Ministern Sigmar Gabriel förklarar vad de vill åstadkomma:

    “By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”

    Till 2050 skall man ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.

    Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe, skriver Hans Nilsson, ordförande i EEF, på sin blogg Fourfact.

  5. red

    Vilken framtid för vårt energisystem?

    Framtiden för det svenska energisystemet är inte en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Olika drivkrafter i samhället leder till olika typer av energisystem. Energimyndighetens rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020, är ett omfattande analysarbete som visar upp fyra möjliga scenarier för framtidens svenska energisystem.

    Med de fyra framtidsscenarierna Forte, Legato, Espressivo och Vivace gör Energimyndigheten nedslag runt 2035 och blickar fram mot 2050.

    Här analyserar Hans Nilsson, ordförande i EEF, rapporten på sin blogg.

     

  6. red

    Vita certifikat made easy

    RAP har gjort en verktygslåda för Energy Efficiency Obligations, det vill säga det styrmedel som på svenska fått namnet Vita Certifikat.

    Den visar hur man gjort i flera europeiska länder och därmed hur de kan utformas på en mängd olika sätt att motsvara lokala förhållanden. Det är bra inte minst för Sverige eftersom den diskussion (och det motstånd) vi har haft här baseras mest på förutfattade meningar och ovilja snarare än genuin motsättning.

    Myndigheternas utgångsuppfattning baserades på att det inte fanns några problem att bota och man talade om att det inte fanns några marknadsmisslyckanden. Något som motsägs av just förhållandet att marknaden inte spontant realiserar den lönsamma potential som finns. EEF har resonerat kring denna missuppfattning i sitt yttrande till Energimyndigheten.

    Vita certifikat skulle kunna ta itu med några av problemen. En intressant möjlighet kunde vara att låta certifikaten fylla i för det saknade PFE-programmet som EEF tagit upp i “Större Ståhej för Stålarna”. RAPs verktygslåda kan då hjälpa till att bilägga de missuppfattningar som finns.

    Hans Nilsson, ordförande i EEF, Fourfact

  7. red

    EU:s paket för energitrygghet är på rätt väg

    I början av veckan lade EU-kommissionen fram ett paket för energitrygghet och som innehåller flera intressanta delar men också signaler som tyder på att deras grundliga nytänkande är på väg.

    De första pusselbitarna hittar vi i faktabladet för den strategi som handlar om uppvärmning och kyla. Den baseras på observationen att en stor del av utrustningarna för uppvärmning är obsoleta och har låg verkningsgrad samt endast sällan avsedda för förnybar energi. Alltså, säger de, måste man göra renoveringar av byggnader lättare. I sammanhanget nämner de att man måste få en bättre kostnadsfördelning mellan hyresgäster och ägare av byggnader, att offentliga sektorn, särskilt skolor och vårdinrättningar, bör särbehandlas samt att byggnadsdeklarationerna måste göras bättre. Allt har en klar referens till det som IEA kallar PLUS-värden (multiple benefits).

    De noterar också att europeisk marknad och industri är framstående på områden som handlar om utrustning för förnybar energi, värmeåtervinning och kraftvärme och därför väl positionerad för omställningen.

    I själva strategidokumentet hittar vi också en utveckling av tankarna kring värmeutrustning och en klassning av sådan med hänsyn till prestanda. Där finns förslag till en märkning där vi ser att en variant som är vanligt förekommande i Sverige ligger risigt till (se bild nedan).

    Som alltid när det gäller EU har alla förslag en lång väg att vandra genom mötesrum och instanser innan de blir verklighet, men detta ser ut som om någon tänkt till. Bra!

    Och som alltid finns det kritiker inte minst bland gröna röster. Men ärligt talat, omställning tar tid, och det kommissionen föreslår här går definitivt åt rätt håll.

    Hans Nilsson, ordförande i EEF, Fourfact

  8. red

    Minska energikostnaderna med 20 procent!

    Det görs en massa energikartläggningar men det är alltför sällan som de också leder till genomförande. DECC i Storbritannien har gjort en liten guide för hur man skall gå från tanke till handling och nog kan det behövas i Sverige också.

    DECC konstaterar helt kallt att ett företag normalt sett kan minska sina energikostnader med åtminstone 20 procent och att det slår det mesta av företaget i övrigt kan göra i termer av lönsamhet.

    IEA noterade för några år sedan att investeringsbedömare oftast missade dessa möjligheter eftersom deras träning var inriktad på att bedöma produktionsåtgärder men inte kostnadsbesparingar. Och därför missar de sina bästa och mest näraliggande möjligheter. DECCs lilla skrift kan bota det problemet!

    /Hans Nilsson, Fourfact, 9 februari 2016

  9. red

    Effektivisering på säkrare grund med en Energiunion?

    EU håller på att skapa en ”Energiunion”. För att informera om detta och för att ”samråda om EU-kommissionens offentliga konsultationer” om Energieffektiviseringsdirektivet  och Förnybarhetsdirektivet  inbjöd Miljö- och energidepartementet nyligen till ett möte.

    Energiunionen lär komma att domineras av behovet av försörjningstrygghet och utformas med fem ”dimensioner”:

    • Säkerhet
    • Integration (med fokus på konsumenter och regioner)
    • Effektivisering som ska vara utgångspunkten (”Efficiency first” är slagordet)
    • Minskade utsläpp av koldioxid (”Decarbornisation”)
    • Forskning/Innovation/Konkurrenskraft (EU ska bli världsledande)

    Hur arbetet fortskrider kommer att rapporteras om i en ”State of the Energy Union” i november varje år. I den första rapporten i november förra året sades att effektivisering fordrade grundligt nytänkande (”Fundamental Rethinking”).

    Vid mötet på Miljö- och energidepartementet föreslog EEF hur man skulle kunna ge ett innehåll åt begreppet ”grundligt nytänkande”. Till exempel skulle det kunna vara värdefullt att fundera över hur begreppet effektivisering kan ges en djupare innebörd

    • Kan man ta in effektiviseringens PLUS-värden (IEA Multiple Benefits)
    • Kan man nyttja erfarenheter från beteendeekonomin och skapa bättre styrmedel t.ex. ”nudges”
    • Vilken roll kan kretslopps- och delningsekonomi spela
    • Kan man utveckla servicebegreppet och göra bättre paket av olika åtgärder. Jag nämnde det brittiska exemplet med vindsröjning för att öka marknadsmottagandet för isolering
    • Vilka nya affärsmodeller kan vi finna (ex. UK Green Deal m.fl)

    År 2016 kallas för ”The year of delivery” och Energiunionen har ett grovt schema för olika initiativ:

    • Februari (bl.a gas)
    • Andra kvartalet – priser och kostnader (för tillförsel?)
    • Juni (handeln med utsläppsrätter (ETS) och transporter)
    • Tredje kvartalet – effektiviseringspaket (mest om byggnadsdirektivet (EPBD))
    • November – State of the Energy Union 2
    • Slutet av året – förnybarhet och marknadsorganisation (“Market Design”)
    • Början på 2017 – Transporter

    Sverige är för övrigt inget föregångsland när det gäller energieffektivisering tvärtemot vad som ofta förs fram. I en nyligen publicerad genomgång av hur Europas länder utvecklats, framgår att Sverige i fråga om effektivisering inte är bättre än övriga länder, snarare sämre Energy Efficiency Trends and Policies in the EU

    /Hans Nilsson, ordf i EEF