Förnybar energi

  1. red

    Energikommissionens betänkande överlämnat

    Energikommissionen har i dag, den 9 januari 2017, överlämnat sitt betänkande, Kraftsamling för framtidens energi, till regeringen. Det innehåller 12 förslag och 30 bedömningar, och baseras på den ramöverenskommelse om energipolitiken som slöts mellan fem partier (S, M, MP, C och KD) den 10 juni 2016.

    – Sverige har nu goda förutsättningar för att leda omställningen av energisystemet och att förverkliga de ambitiösa målsättningarna i klimatavtalet från Paris, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan som har varit Energikommissionens ordförande.

    – Ett ambitiöst mål som innebär en större chans att klara klimatutmaningen. Tekniken gör det möjligt att spara mycket mer än 50 procent. Utmaningen blir nu att göra verklighet av de åtgärdsförslag som finns, säger Lotta Bångens, vd för EEF, till VVS-Forum.

    Här kan du ladda ned betänkandet, Kraftsamling för framtidens energi, i sin helhet.

    Utredningens webbplats, energikommissionen.se, kommer att finnas kvar fram till den 30 juni 2017. Här hittar du bakgrundsrapporter samt filmer och presentationer från våra seminarier. På sou.gov.se finns energikommissionens direktiv, underlagsrapporter och betänkandet. Detta material kommer att finnas tillgängligt under många år framöver.

  2. red

    Propositionen: ”Energiforskning med fokus på jämställdhet”

    Regeringen har nu överlämnat propositionen ”Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet” till riksdagen. Propositionen sammanfattar regeringens inriktning för forskning och innovation på energiområdet för åren 2017-2020. Insatserna ska främja innovation, tillväxt och export, samt lägga fokus på forskning utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

    – Sverige är en stark kunskapsnation och vi ligger redan långt fram vad det gäller omställningen till ett förnybart energisystem. Genom ett fortsatt starkt program för forskning och innovation på energiområdet ska vi behålla denna position. Det är viktigt för att nå Sveriges klimat- och energipolitiska mål samtidigt som vi kan främja Sveriges ekonomiska utveckling och export, sade samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan på en pressträff.

    Regeringens mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och att Sverige år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. En viktig pusselbit för att nå detta mål är det program för forskning och innovation på energiområdet som Energimyndigheten ansvarar för.

    I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen att budgeten för programmet höjs med totalt 20 procent fram till 2020. Detta ger utrymme för bland annat mer tvärsektoriella och tvärvetenskapliga insatser, mer internationellt samarbete och en satsning på jämställdhet inom det framtida energisystemet.

    – Vi kan inte bara ersätta gammal teknik med ny, vi måste modernisera och utveckla hela systemet. Vi behöver smarta system som bygger på aktiva kunder och producenter, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan till Svenska Dagbladet.

    – Mer kunskap och fler hållbara lösningar ger oss större möjligheter att möta framtidens utmaningar på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som vi kan behålla tillväxt, sysselsättning och välfärd, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

  3. red

    Ny strategi för satsning på solel

    Förenkling och harmonisering av regelverk för solcellsinstallationer, ökad satsning på information och kunskap samt införande av ett nytt avdrag för solceller. Det är några av de centrala delarna i det förslag till nationell strategi för ökad användning av solel som Energimyndigheten idag lämnar över till regeringen.

    Totalt ser Energimyndigheten det som möjligt att svensk solel kan öka till mellan 5 och 10 procent av den totala elanvändningen i Sverige 2040. Men för att nå dit finns det hinder som måste undanröjas.

    Strategins första steg underlättar för introduktion av små och mellanstora anläggningar på elmarknaden. Exempel på detta är införande av ett solROT-avdrag istället för investeringsstöd för privatpersoner.

    – Det är ett bekant sätt att hantera skatteavdrag och väntetiden för att erhålla stöd kortas samtidigt väsentligt, säger Zinaida Kadic.

    Exempel på andra åtgärder i strategiförslaget:

    • att energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
    • att utbyggnaden blir mer resurseffektiv genom att se över bygglovsprocesser, avfallshantering och fysisk planering,
    • att elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden.

    Länk här till Energimyndighetens Stöd till solceller

  4. red

    ”Massiva skattelättnader till eljättarna är kontraproduktivt”

    Regeringen förbereder skattesänkningar på närmare 3,3 miljarder kronor per år för framförallt de tre stora eljättarna. Men att gynna eljättarna på bekostnad av hushållen är kontraproduktivt, skriver Linda Burenius Magnusson, ordförande 100 % förnybart och Jennie Wiederholm, energiexpert Hyresgästföreningen i ett debattinlägg i Ny teknik.

    Se även tidigare debattinlägg i samma ämne här

  5. red

    Klimatpåverkan viktig parameter för Skanska

    Sedan i våras är det obligatoriskt för större delen av Skanskas projekt att räkna på klimatpåverkan utöver parametrarna kostnad, kvalitet och tid.

    – Det finns andra branscher som kommit längre i sitt klimatarbete, men vi är i ett intressant skede just nu, säger Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm till tidningen Byggindustrin.

    Joel Ambré förklarar att det är först nu som Skanska har kunskap och möjlighet att på ett systematiskt vis arbeta för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.

    Skanskas beräkningar visar att lejonparten av klimatpåverkan kommer från betong och stål. På tredje plats finns transporter.

    Framöver kommer Skanska att kräva en EPD av sina leverantörer. EPD är en miljövarudeklaration som gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

    – Vi letar leverantörer som använder stor andel förnybar energi i sin tillverkning och som använder en stor andel återvunnet material, säger Nils Resvik, projektingenjör på Skanska Sverige.

    Nils Resvik berättar att projektet, efter att ha vägt ihop informationen i EPD:erna med kostnader och andra faktorer, sannolikt kommer att välja fönster med träram i stället för metallram. Målet är också att välja armering tillverkad vid Celsas fabrik i Norge, hellre än i någon av Celsas andra fabriker. I Norge har Celsa nämligen effektiviserat sin tillverkning, och dessutom har de tillgång till en större andel förnybar el än Celsas andra fabriker har.

  6. red

    ”Även andelsägd förnybar elproduktion borde ge rätt till skatteavdrag”

    – De som äger andelar i solcellsparker eller vindkraftverk borde också få ta del av skattelättnader, skriver representanter från bland annat Hyresgästföreningens Riksförbund, Sveriges Konsumenter och nätverket 100% förnybart.

    ”Regeringen har lovat att se över möjligheten att ge även större solanläggningar skattelättnader, vilket innebär att vi nu kan fokusera på det vi anser vara en ännu viktigare fråga, men som knappast har uppmärksammats av vare sig media eller politikerna. I dag är det långt ifrån alla hushåll som har möjlighet att bli egna producenter av förnybar el. Många villaägare har ett olämpligt tak för solceller och ännu fler har en olämplig tomt för vindkraftverk. Framförallt utesluts Sveriges drygt två miljoner lägenhetshushåll. Är det rimligt att boendeformen ska få styra vem som omfattas av stödet?”

    Läs hela debattartikeln här

  7. red

    Energiöverenskommelse klar om framtida elproduktion

    – Jag tycker det är en väldigt bra kompromiss, säger Ibrahim Baylan om energiöverenskommelsen som blev offentlig idag den 10 juni 2016. Ramöverenskommelsen som slår fast att tio nya kärnkraftsreaktorer får byggas omfattas av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

    – Det här skapar den helhet såväl industri som hushåll efterfrågar, säger energiminister Ibrahim Baylan.

    Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

    Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering som om den utnyttjades, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas, kommenterar Hans Nilsson, ordförande i EEF.

    100% förnybart – men inget förbud mot kärnkraft

    Målet för den aktuella energiöverenskommelsen är 100% förnybar elproduktion år 2040. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
    • Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
    • Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
    • Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
    • Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
    • Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

    – Nya reaktorer är inte just nu en aktuell fråga, säger Vattenfalls vd Magnus Hall till SvD.

  8. red

    Beslut om ”en mer miljövänlig effektreserv”

    Regeringen har beslutat om en ny förordning om effektreserv. I den nya förordningen finns bestämmelser om att Svenska kraftnät ska verka för att effektreserven ska ha en bättre miljöprofil än i dag.

    − Effektreserven har tidigare bestått av produktionskällor som använder kol och olja. Därför är det angeläget att ställa miljökrav på de anläggningar som ska ingå i effektreserven framöver, säger energiminister Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

    Riksdagen har antagit regeringens förslag att förlänga giltighetstiden för lagen (2003:436) om effektreserv till och med den 15 mars 2025. Det är för att säkerställa att det finns el under årets alla dagar, även efter att de aviserade stängningarna av reaktorerna i Ringhals och Oskarshamn, som reserven förlängs.

  9. red

    ”Effektivisering – en stor och billig energikälla att frigöra”

    –Sätt 2030 som året då Sverige senast ska ha ett 100 procent förnybart elsystem. Med rätt riktlinjer och styrmedel kan näringslivet gynnas av en snabb energimodernisering, skriver företagsledare och företrädare för miljöorganisationer på SVT Opinion.

    Vidare skriver man:

    ”Inom kort väntas Energikommissionen komma överens om en ny svensk energipolitik. Det betyder att riksdagspartierna i detta nu drar upp linjerna för den svenska energimarknaden de kommande 10–15 åren.

    Den avgörande frågan i förhandlingarna är inte om vi ska ha ett förnybart energisystem. Frågorna är när och hur detta ska gå till.

    Med hjälp av förbättrade byggnader, värmesystem och reglertekniker kan vi spara stora mängder energi. Effektivisering är en stor outnyttjad energikälla som är billig att frigöra.

    Investeringar i beprövad teknik inom energieffektivisering och förnybar energi är långsiktigt säkra och förknippade med låg risk på ett sätt som inte kan matchas av kärnkraft eller fossil elproduktion.

  10. red

    Nya mål behövs för förnybart för framtiden

    Energikommissionen måste snarast ge besked om ett nytt mål för tiden efter 2020, som innebär att utbyggnaden av förnybar el kan fortsätta i samma takt som under de senaste åren, skriver Linda Burenius Magnusson, ordförande i 100% Förnybart i ett debattinlägg i Aktuell Hållbarhet 17 maj 2016.

    Samtidigt måste Sverige öka satsningarna på energieffektivisering, inte minst för att få ner de största förbrukningstopparna under vintern. Även här behövs ett nytt svenskt mål och långsiktiga spelregler. Med den svenska vattenkraften, utökade utlandsförbindelser och ny smart teknik som hjälper till balansera en mer väderberoende elproduktion, kan Sverige bygga världens första helt förnybara elsystem.