Nyheter om energieffektivisering

  1. red

    Nytt stöd för renovering av hyresbostäder

    Ett nytt stöd för renovering av hyresbostäder kommer inom kort att finnas att söka. Stödet ges till renoveringar med möjlighet till extra stöd om även energieffektiviserande åtgärder utförs.

    Stödet för renovering är max 1 000 kr per kvadratmeter med möjlighet till ytterligare 3-5 kr per kWh/m2, år om energiprestandan förbättras.

    Länk till förordningen här

  2. red

    Projektet Energitjänster drar igång!

    Energimyndigheten och EEF drar nu igång ett samverkansprojekt på totalt 13 miljoner kronor för att arbeta med energitjänster hos små och medelstora företag under tre år. Med energitjänster avses hela den flora av tjänster som finns för att energieffektivisera, alltifrån kartläggningar av energianvändning och rådgivning till genomförande av åtgärder.

    EEFs del är drygt sex miljoner kronor och kommer kraftigt att stärka EEFs möjligheter att utveckla branschen och verka för mer energieffektivisering.

    – Det är verkligen spännande att få denna möjlighet, säger Lotta Bångens, vd på EEF. Vi vill hjälpa företagen att tjäna mer pengar genom en effektiv användning av den energi de köper.

    Många företag vet säkert redan idag att de borde se över sin energianvändning men tycker att det är svårt och komplicerat att komma igång. Förhoppningen är att projektet ska förenkla för företagen. För att detta ska ske måste företagen som levererar energitjänster bättre förstå vilka behov små och medelstora företag har och hur de som leverantörer kan utveckla nya affärsmodeller.

    Lotta Bångens förklarar med en aktuell parallell:

    – Vi har precis köpt nya datorer och skrivare till EEFs kontor. Det var inte helt enkelt att få all utrustning att fungera ihop, och veta vem man ska kontakta. Dator- eller nätverksleverantör eller kanske företaget som tillverkar skrivaren? Precis så känner många kunder när de ska köpa energieffektivisering och det är denna process som EEF vill förenkla.

    Projektet är ett samverkansprojekt mellan Energimyndigheten och EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF) och kommer pågå till och med 2019.

    Energimyndigheten genomför under perioden 2015-2020 en satsning på energieffektivisering i små och medelstora företag genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Satsningen görs inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet där Tillväxtverket är förvaltande myndighet. Inom ramen för denna satsning har ett projekt inom området Energitjänster beviljats.

    Mer om Energimyndighetens stöd till små-och medelstora företag:

    http://www.energimyndigheten.se/smf/

    energimyndigheten

     

     

    eu

     

     

  3. red

    EEF välkomnar att Energikommissionen vill öka effektiviseringstakten

    Energiuppgörelsen öppnar för vita certifikat, anser EEF.

    Partierna som står bakom uppgörelsen menar att effektivisering är särskilt viktigt för att möta utmaningarna för det framtida elsystemet. Man föreslår ett nytt mål för energieffektivisering som ska tas fram redan 2017.

    Detta har efterfrågats av många, bland andra EEF, som en förutsättning för att kunna utveckla styrmedel och energieffektiviseringspolitik. Målet ska gälla för perioden 2020 till 2030.

    EEF menar att ett mål som bygger på den potential för effektivisering som finns i Sverige kommer att tydliggöra effektiviseringens roll i energisystemet och vilket bidrag effektivisering har för att nå 100% förnybart elsystem till 2040 och inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2045.

    Uppgörelsen gör också klart att man vill få igång mer effektivisering på marknaden med till exempel vita certifikat. För elintensiv industri vill man införa ett nytt effektiviseringsprogram.

  4. red

    Energiöverenskommelse klar om framtida elproduktion

    – Jag tycker det är en väldigt bra kompromiss, säger Ibrahim Baylan om energiöverenskommelsen som blev offentlig idag den 10 juni 2016. Ramöverenskommelsen som slår fast att tio nya kärnkraftsreaktorer får byggas omfattas av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

    – Det här skapar den helhet såväl industri som hushåll efterfrågar, säger energiminister Ibrahim Baylan.

    Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

    Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering som om den utnyttjades, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas, kommenterar Hans Nilsson, ordförande i EEF.

    100% förnybart – men inget förbud mot kärnkraft

    Målet för den aktuella energiöverenskommelsen är 100% förnybar elproduktion år 2040. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
    • Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
    • Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
    • Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
    • Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
    • Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

    – Nya reaktorer är inte just nu en aktuell fråga, säger Vattenfalls vd Magnus Hall till SvD.

  5. red

    Behövs en skatt på avfallsförbränning?

    Regeringen har beslutat att utreda behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Utredaren ska även se över om kväveoxidavgiften kan göras mer verkningsfull och samhällsekonomiskt effektiv och lämna förslag på hur prissignalen på utsläpp av fossil koldioxid inom EU:s system för handel med utsläppsrätter kan kompletteras med andra ekonomiska styrmedel för el- och värmeproduktion.

    Utredningen ska göra en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige och analysera hur avfallsförbränning och avfallsimport påverkas av befintliga ekonomiska styrmedel, rådande EU-reglering samt branschspecifika förhållanden. Analysen bör även belysa hur avfallsförbränningsanläggningar påverkas om de inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2020.

    Om utredaren bedömer det lämpligt att införa en skatt eller annat ekonomiskt styrmedel eller att förändra ett befintligt ekonomiskt styrmedel, ska ett förslag presenteras på hur det tekniskt ska utformas samt lämna författningsförslag.

    Inga författningsförslag på förändringar av regelverken kring elcertifikatsystemet eller EU ETS ska läggas fram.

    Utredare ska vara kammarrättslagman Petter Classon. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2017.

  6. red

    Att effektivisera är viktigt i samband med renoveringar

    – EEF anser att ett energieffektiviseringsstöd i sig, oavsett storlek, ökar viljan att effektivisera. Det är viktigt att samhället visar att detta är en viktig fråga för framtiden. Vi är av uppfattningen att mer stöd, inte bara i form av pengar, behövs för att inte missa det tillfälle att energieffektivisera som finns nu när renoveringsfönstret är öppet. Samordning med andra styrmedel och ett smart angreppssätt kan också ge stor effekt.

    Synpunkterna från EEF (pdf) fördes fram av Lotta Bångens, vd i EEF, när Näringsdepartementet den 26 maj inbjöd till en hearing om  stöd för renovering och energieffektivisering i socioekonomiskt svaga bostadsområden.  Stödet är tänkt att gå till fastighetsägare och hyresgäster för åtgärder som höjer byggnadens energiprestanda och renovering.

    Stödet bör sättas i ett sammanhang med övriga styrmedeloch aktiviteter inom området, t ex Energimyndighetens arbete inom Bebo, Upphandlingsmyndighetens kriterier och det förslag på ett ”Renoveringscentrum” som finns. Ett Renoveringscentrum bör skyndsamt installeras för att bistå de som söker stöd och ska genomföra åtgärder, anser EEF.

    Det är även viktigt att stödet kopplar till BBR.Där finns idag så kallade ”ändringsregler” som kräver energieffektivisering vid ändringar. Vi bedömer lagen som svårtolkad – när ska den tillämpas, vad gäller vid tillämpning? En annan viktig aspekt i sammanhanget är att lagen inte följs idag och att det i princip inte finns någon tillsyn. Stöd kan ju inte utgå för att uppfylla lagen och därför är det viktigt att lagen preciseras.

    Syftet med stödet kan, förutom att bidra till energieffektivisering i Sverige, vara att driva fram bättre teknik och/eller lägre priser för viss teknik eller vissa system. Detta tillfälle bör inte missas. Ett Renoveringscentrum skulle kunna samla planerade åtgärder för att hitta möjligheter till nya upphandlingar. Det är extra viktigt för de åtgärder som idag har sämre lönsamhet (FTX-ventilation, isolering av fasad), skriver EEF vidare.

     

  7. red

    Tyskland storsatsar på effektivisering

    Tyskland tar nu nästa steg i sin energiomställning med en storsatsning på effektivisering (Deutschland macht’s Effizient). Ministern Sigmar Gabriel förklarar vad de vill åstadkomma:

    “By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”

    Till 2050 skall man ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.

    Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe, skriver Hans Nilsson, ordförande i EEF, på sin blogg Fourfact.

  8. red

    Boverket gör ny utredning om IMD i lägenheter

    Regeringen ställer inga krav i nuläget på IMD, utan ger Boverket i uppdrag att åter följa upp frågan om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten (IMD) på lägenhetsnivå. Därför inför inte regeringen någon reglering i nuläget. Ett beslut som tas emot positivt av fastighetsbranschen, skriver tidningen VVS-Forum.

    En obligatorisk IMD har fått skarp kritik av stora delar av bygg- och fastighetssektorn. Allmännyttans organisation Sabo uppskattar kostnaden för införande av värme- och varmvattenmätning till 15 000–20 000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.

    – Det är glädjande att regeringen har lyssnat på branschen som samstämmigt har avrått från IMD som ett obligatorium, säger Magnus Everitt på bransch- och affärsjuridikavdelningen på Installatörsföretagen.

    Energiminister Ibrahim Baylan (S) pekar på att regeringen inte kommer att införa några nya IMD-krav.

    − Boverket får i uppdrag att se om ändrade ekonomiska förhållanden kan innebära skäl för att i framtiden införa individuell mätning i av värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå, säger energiministern, i ett pressmeddelande.

  9. red

    Vilken framtid för vårt energisystem?

    Framtiden för det svenska energisystemet är inte en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Olika drivkrafter i samhället leder till olika typer av energisystem. Energimyndighetens rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020, är ett omfattande analysarbete som visar upp fyra möjliga scenarier för framtidens svenska energisystem.

    Med de fyra framtidsscenarierna Forte, Legato, Espressivo och Vivace gör Energimyndigheten nedslag runt 2035 och blickar fram mot 2050.

    Här analyserar Hans Nilsson, ordförande i EEF, rapporten på sin blogg.