Energitjänster

  1. Linnéa Svanström

    Bra uppslutning på workshop om energitjänster hos EEF

     

    Nästan 20 leverantörer av energitjänster samlades för en halvdags workshop om kundbehov och affärsutveckling.

    EEF har via ett antal djupintervjuer tagit reda på hur olika kundgrupper (BRF, privata fastighetsägare, industriföretag och vissa lokalhyresgäster) önskar se erbjudanden om energieffektiva lösningar. Under workshopen presenterades intervjuresultat för att ge inspiration till affärsutveckling. Deltagarna fick sedan komma med idéer på erbjudanden för att möta kundbehov.

    Några synpunkter som kom upp under förmiddagen var:

    ”Vi är många myror som ska samarbeta och det gäller att hitta bra sätt för det”, sa en av deltagarna om hur vi ska möjliggöra fler och bättre energitjänster på marknaden.

    En annan kommentar som kom upp var att det behöver bli enklare juridik för att skriva avtal i energitjänsteprojekt.

    Läs mer om Projekt Energitjänster.

     

    Aktiv diskussion under workshopen.

    Linnéa Svanström, EEF, ger tips om vad kunden behöver.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Johan Sjölund, Isolereringsfirmornas förening If, efterfrågar ett bra kommunikationsverktyg för att underlätta samarbete mellan leverantörer.

  2. Linnéa Svanström

    Lyckat teknikseminarium i Borlänge

    EEF deltog på Energikontor Dalarnas och Länsstyrelsen Dalarnas Teknikseminarium i Borlänge den 3 maj. Det var en lyckad tillställning med massor av energitjänsteföretag som informerade en publik på 130 personer. Korta presentationer av energieffektiva lösningar med efterföljande frågor från publiken.

    ”Det känns som att dagen var lyckad och uppskattad av deltagarna, det här får vi göra om!” säger Mikael Gustafsson.

    Efter mötet ordnade EEF en kort träff med medlemmar och andra leverantörer på temat ”Hur genomföra fler energieffektiva åtgärder, för kundens bästa”.

  3. Linnéa Svanström

    Effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster

    Hans Nilsson analyserar: Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

    Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna – ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

    Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

    Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

    För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:

    • Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas.
    • Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
    • Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre.
    • Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
    • Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar.
    • Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!
  4. Linnéa Svanström

    Vad ligger högst upp på beställarnas agenda?

    EEF samarbetar med Energimyndigheten i projekt Energitjänster. Projektet tar avstamp i beställarnas behov och första delen av projektet har ägnats åt att kartlägga just detta. Projektet pågår fram till och med 2019 och fram till dess kommer EEF arbeta för att förbättra och utveckla utbudet av energitjänster på marknaden. Kartläggningen av beställarbehovet är inte färdigställt men hittills har en hel del intressanta slutsatser kunnat dras.

    Med servicedesignern Transformator Design har en metod för att samla in kunskap om beställarnas behov tagits fram. Under november/december 2016 och februari 2017 har EEF genomfört intervjuer och med representanter från små och medelstora företag runt om i Sverige. Företagen har delats in i de fyra målgrupperna industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och lokalhyresgäster. För att på djupet förstå beställarnas vardag och prioriteringar har frågeområdena fokuserat på andra saker än energi. Upplägget har gjort det möjligt att förstå varför energieffektivisering inte alltid ligger högst upp på agendan och gett insikter kring hur energitjänster bör utformas och kommuniceras för att möta beställarnas verkliga behov.

    Viktigt att prata samma språk och undvika missförstånd

    Intervjuerna har bekräftat att det bland industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och småbutiker finns många andra frågor och områden som är mer intressanta än energieffektivisering. Genom att göra intervjuer med små och medelstora företag i de här kategorierna försöker EEF i projekt Energitjänster förstå dels hur deras vardag och prioriteringar ser ut och, inte minst, varför de ser ut som de gör. Med den här kunskapen tas lösningsprinciper fram som ska vägleda leverantörer av energitjänster i att utveckla sina tjänster i rätt riktning. Lösningsprinciperna stäms av med leverantörsföretag och anpassas därefter för att ha större möjligheter att kunna implementeras.

    Intervjuerna har bland annat visat på kommunikationsproblem mellan beställare och leverantör. Beställare pratar helst i kronor och ören medan leverantörerna oftast kommunicerar kilowattimmar, vilket kan skapa förvirring i onödan.

    ”De flesta har svårt att relatera till hur mycket X antal kilowattimmar är, vilket inte alls är så konstigt. Kilowattimmar är svårt att ta på och svårt att sätta i relation till annat än kostnaden på el- och värmeräkningen.”, säger Linnéa Svanström på EEF.

    När beställare och leverantör pratar olika språk på det här sättet kan det leda till missförstånd och förväntningar som inte infrias. Ett tydligt exempel som kom upp i en intervju handlade om att beställaren fått utlovat en energieffektivisering på 20 % och uppfattat det som 20 % minskade energikostnader. Detta kunde inte uppnås eftersom el- och värmekostnader utgörs av en viss del fast kostnad som i det här fallet inte påverkades av en minskad energianvändning. En viktig insikt är att leverantörerna bör kommunicera kronor och ören istället för de mer tekniskt fokuserade kilowattimmarna.

    ”Delar av våra resultat hittills bekräftar det vi från början bara har kunnat anta. Det gäller nu att vi hjälper leverantörsledet att också förstå dessa insikter så att de kan utveckla sina tjänster till att bli mer anpassade efter deras kunders verkliga behov.”, säger Mikael Gustafsson på EEF.

    Under april sammanställs och analyseras den andra intervjuomgången i projektet. Tyngdpunkten har denna omgång legat på kommunikation av information och tjänsteerbjudande.

  5. Linnéa Svanström

    Stipendiemöjligheter i elteknikbranschen

    Schneider Electrics, Elektrikerförbundet och EIO (nuvarande Installatörsföretagen) öppnar upp för verksamma inom elteknikbranschen att söka stipendium från Schneiderfonden. Syftet med fonden är att uppmärksamma personer och organisationer i elteknikbranschen som på olika sätt verkar för branschens utveckling.

    Initiativen kan handla om satsningar på produkt- eller tjänsteinnovation, kontinuerlig vidareutveckling och utbildning, eller innovativa lösningar med modern teknik. Ansökan kan gälla såväl utveckling av kommersiella produkter och tjänster, som utbildningsinsatser relaterade till ert projekt.

    Under 2017 uppmärksammas särskilt inspirerande projekt med hållbarhetsfokus inom områdena smarta hem, connected homes och energieffektivisering.

    Sista ansökningsdag är 15 april 2017. Läs mer om Schneiderfonden och skicka in er ansökan via hemsidan. Stipendierna kommer att delas ut på Elfack 9-12 maj.

  6. Linnéa Svanström

    BeBo undersöker metoder för kanaltäning

    WSP har för BeBos räkning tagit fram rapporten Tätning av ventilationskanaler – Lämplighetsbeskrivning och stöddokument som betygsätter och jämför olika metoder för kanaltätning med kompositrör, metallrör och glidgjutning. I rapporten får kommersiella fastighetsägare, allmännyttan och bostadsrättsföreningar konkreta tips om val av metod och vad man bör tänka på vid en upphandling.

    Läckande ventilationskanaler innebär ett ökat energibehov i form av ökat elbehov för fläktsdrift och i form av ökat uppvärmningsbehov av läckluften. Enligt rapporten kan läckluftflöden på 35 % kräva en 250 % större fläkteffekt än om kanalerna är täta och systemet fungerar idealt. Vidare kan ett läckande ventilationssystem kräva 160 % mer värmeenergi än ett idealt ventilationssystem.

    WSP och BeBo har utvärderat de vanligaste metoderna för kanaltätning: glidgjutning, rostfria metallrör och kompositrör för renovering av följande kanaltyper:

    • Kanaler med blandade material
    • Metallrör
    • Murade kanaler
    • Betongkanaler
    • Eternitkanaler

    De parametrar som bedömdes var:

    • Låg investeringskostnad
    • God täthet
    • Möjlighet att variera kanalarea
    • Snabb och smidig installation
    • Bra beständighet/garantitid
    • Klarar skarpa kurvor/förgreningar
    • Risk för ljudbildning
    • God fästförmåga
    • Enkel demontering/återvinning

    Bäst totalbedömning får insatsrör i komposit och strax efter kom rostfria metallrör. En av de största fördelarna med kompositrör är att metoden knappt ger någon förändring i kanalarean eftersom kompositröret formar sig efter den befintliga kanalen. En klar fördel med kompositrör är att metoden även kapslar in asbestytan på eternitkanaler. Ett av EEF:s medlemsföretag, Chimneytec Skorstens & Ventilationsteknik AB deltog i studien och vd Stefan Berglund kommenterar rapporten:

    – Med lång erfarenhet inom skorstens- och ventilationsbranschen och med flertal goda exempel från kanaltätning vet vi vilka fördelar relining med kompositrör ger för att täta ventilationskanaler. Våra insatsrör i komposit, FitFire® och FitFire® Vent är de material som utvärderats i BeBos projektrapport och är referensprojekt i rapporten. FitFire® är ett modernt insatsrör i kompositmaterial som är vattenbaserat vilket är bästa miljöval i förhållande till äldre kemikaliebaserade kompositmaterial.

    I rapporten poängteras vikten av att installatören har kunskap om den metod som väljs för att resultatet ska bli bra och att det därför är viktigt som fastighetsägare att titta på referensprojekt.

     

     

  7. admin

    Projekt Energitjänster inne i andra omgången

    Sedan augusti 2016 jobbar EEF tillsammans med Energimyndigheten i projekt Energitjänster som riktar sig till små och medelstora företag och handlar om att stimulera utveckling av energitjänstemarknaden i Sverige. Projektet ska också sprida och öka kunskapen om energitjänster och nya affärsmodeller. Projektet har nu kommit en bit på vägen och medarbetarna på EEF arbetar för fullt med kundintervjuer och affärsutveckling.

    Ett viktigt fokus i projektet är att ta reda på vilka behov som finns bland beställare av energitjänster för att se till att tjänster utvecklas för att möta de faktiska kundbehoven. Under hösten har ett arbete inletts med servicedesignern Transformator Design som har stöttat EEF i en metod för att kartlägga kundbehov och utveckla idéer på affärsmodeller. Metoden upprepas i flera omgångar och går ut på att intervjua potentiella kunder (beställare av energitjänster), analysera resultaten, ta fram idéer på kunderbjudande tillsammans med leverantörer av energitjänster och till sist ”testa” idéerna på en ny grupp av kunder i en ny intervjurunda. Under kommande veckor påbörjas den andra omgången intervjuer.

    ”Hittills har vi bland annat insett att oavsett kundgrupp har energieffektivisering oerhört sällan ett egenvärde, utan för energitjänsteleverantören gäller det att hitta de lösningar som frigör resurser till det som kunden egentligen vill göra, till de bakomliggande behoven”, säger Linnéa Svanström på EEF.

    Vartefter projektet fortgår kommer resultat och material att publiceras på EEF:s och Energimyndighetens hemsidor. Det går att läsa mer om Energimyndighetens övriga projekt inom satsningen för små och medelstora företag här.

  8. red

    Projektet Energitjänster drar igång!

    Energimyndigheten och EEF drar nu igång ett samverkansprojekt på totalt 13 miljoner kronor för att arbeta med energitjänster hos små och medelstora företag under tre år. Med energitjänster avses hela den flora av tjänster som finns för att energieffektivisera, alltifrån kartläggningar av energianvändning och rådgivning till genomförande av åtgärder.

    EEFs del är drygt sex miljoner kronor och kommer kraftigt att stärka EEFs möjligheter att utveckla branschen och verka för mer energieffektivisering.

    – Det är verkligen spännande att få denna möjlighet, säger Lotta Bångens, vd på EEF. Vi vill hjälpa företagen att tjäna mer pengar genom en effektiv användning av den energi de köper.

    Många företag vet säkert redan idag att de borde se över sin energianvändning men tycker att det är svårt och komplicerat att komma igång. Förhoppningen är att projektet ska förenkla för företagen. För att detta ska ske måste företagen som levererar energitjänster bättre förstå vilka behov små och medelstora företag har och hur de som leverantörer kan utveckla nya affärsmodeller.

    Lotta Bångens förklarar med en aktuell parallell:

    – Vi har precis köpt nya datorer och skrivare till EEFs kontor. Det var inte helt enkelt att få all utrustning att fungera ihop, och veta vem man ska kontakta. Dator- eller nätverksleverantör eller kanske företaget som tillverkar skrivaren? Precis så känner många kunder när de ska köpa energieffektivisering och det är denna process som EEF vill förenkla.

    Projektet är ett samverkansprojekt mellan Energimyndigheten och EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF) och kommer pågå till och med 2019.

    Energimyndigheten genomför under perioden 2015-2020 en satsning på energieffektivisering i små och medelstora företag genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Satsningen görs inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet där Tillväxtverket är förvaltande myndighet. Inom ramen för denna satsning har ett projekt inom området Energitjänster beviljats.

    Mer om Energimyndighetens stöd till små-och medelstora företag:

    http://www.energimyndigheten.se/smf/

    energimyndigheten

     

     

    eu

     

     

  9. red

    Mera utvecklade energitjänster – EEF-rapport till regeringen

    ”Större ståhej för stålarna – Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster” är namnet på den rapport som Hans Nilsson, ordförande i EEF, sammanställt och nyligen överlämnat till Miljömålsberedningens kansli. Miljömålsberedningen kommer att presentera sitt betänkande kring den 1 juni.

    Det finns en stor outnyttjad och växande potential för effektivare energianvändning. Genom ett bättre resursutnyttjande kan vi få mera valuta för pengarna och samtidigt skapa både tillväxt och utvecklingsmöjligheter i effektiviseringsindustrin. För att ta potentialen i anspråk, och få större acceptans hos användarna, behöver rådande synsätt på marknadsaktörernas funktion omprövas så att myndigheter och effektiviseringsindustrin bättre kan möta användarnas intresse, möjligheter och behov, konstaterar Hans Nilsson.

    Rapport: Större ståhej för stålarna

    Presentation av rapporten