Energieffektiviseringsdirektivet, EED

  1. red

    Strategi för renovering som ger mer energieffektivisering

    Boverket och Energimyndigheten ska på uppdrag av regeringen tillsammans utarbeta ett förslag till nationell strategi för investeringar i renoveringar som ökar energiprestandan i det nationella beståndet. Uppdraget är en följd av kraven i det nyligen antagna Energieffektiviseringsdirektivet.

    Strategin ska omfatta bostadshus och kommersiella byggnader, både offentligt och privat ägda.

    Förslaget till strategi ska omfatta:

    1. En översikt av det nationella byggnadsbeståndet
    2. Identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder som är relevanta för specifika byggnadstyper och klimatzoner
    3. Styrmedel och åtgärder som stimulerar kostnadseffektiv renovering av byggnader där också etappvis renovering omfattas
    4. Ett framtidsinriktat perspektiv för att vägleda privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras investeringsbeslut
    5. En evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar till 2020, 2030, 2040 respektive 2050, samt samhällsekonomiska nyttor och kostnader.

    Både fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska aspekter ska belysas.

    Uppdraget ska redovisas i en myndighetsgemensam rapport senast den 1 november 2013.

    Samråd med fastighetsägare, byggindustrin, finansinstitut och andra berörda aktörer kommer att genomföras bland annat genom hearingar. Den första hearingen planeras till i maj.

    Boverkets hemsida

  2. red

    Energimyndighetens förslag till Artikel 7 i EED

    Energimyndigheten har lagt ett förslag till hur Sverige skall uppfylla EU-direktivets krav i artikel 7. I den artikeln säger man att länderna ska införa ett obligatoriskt ansvar för energiföretagen så att de medverkar till effektiviseringar hos kunderna (också kallat vita certifikat).

    2012-4057 Implementering av artikel 7

    Detta ska minska energianvändningen successivt mellan 2014 och 2020 med 1,5% per år. Men man ger också möjlighet för länderna att som alternativ använda andra åtgärder om det kan ge samma resultat. Sverige har valt alternativet.

    Det ligger naturligtvis i myndighetens uppgift att tolka reglerna på ett sätt som man uppfattar ska vara förmånligt för Sverige. Man ska alltså inte förvånas att de försöker minska åtagandet så mycket de kan och samtidigt räkna med att föreslagna åtgärder alltid ger maximal utdelning.

    Men det hade kanske varit bättre om de försökt bedöma den lönsamma potentialen hellre än att försöka se hur lindrigt man kan komma undan.

    För hur förmånligt är det för Sveriges energianvändare att även fortsättningsvis tvingas betala för onödig energi?

    De åtgärder de föreslår är:

    • en minskning av energianvändningen i landstingens och kommunernas lokaler mot ett riktmärke (en viss lägsta målnivå)
    • att man ska tillgodoräkna sig de kommunala energirådgivarnas insatser. Dock utan att man föreslår några specifika åtgärder eller befogenheter för deras arbete
    • ett näringslivspaket som innehåller både kartläggningscheckar och en uppfräschning av det så kallade PFE-programmet som också skulle riktas till flera typer av företag
    • frivilliga ”vita certifikat” riktade mot hushåll
    • ett nytt fastighetspaket baserat på erfarenheterna och åtgärder från beställargrupperna BELOK och BEBO

    Det finns anledning att hoppas på att tempot för effektivisering höjs men det är inte precis något genomgripande som presenteras. Det påminner snarare om de dokument som man får se vid de stora konferenserna om klimatfrågan och då alla försöker att passa över Svarte Petter till någon annan.

    Var finns det ett hängivet ledarskap?

    /Hans Nilsson, ordf i EEF

  3. red

    EU:s Energieffektiviseringsdirektiv

    EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EED, antogs i juni 2012 och den slutgiltiga utformningen av texten är nu klar. Direktivet ska vara genomfört våren 2014.

    EU:s mål är att minska energianvändningen i EU med 20 procent till 2020. Det nu antagna direktivet beräknas emellertid inte nå det målet. Sannolikt kommer nya propåer om energieffektivisering från EU framöver.

    Inga nya bindande mål avkrävs Sverige i det aktuella direktivet. Nationellt existerande styrmedel måste visserligen förstärkas, men exempelvis så kallade vita certifikat – ett kvotpliktssystem för energibesparing som EEF och Energirådgivarna förespråkar – behöver inte införas i Sverige.

    Medlemsstaterna påbjuds dock att årligen renovera 3 procent av ytan i offentliga byggnader (> 500 kvm, > 250 kvm från 2015) till nybyggnadsnivå vad gäller energianvändningen, så här kommer en hel del arbete att utkrävas.

    Energimyndigheten kommer under hösten att utvärdera de svenska styrmedlen och därefter utarbetar Näringsdepartementet ett förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det förslaget ska presenteras våren 2013.