Energieffektiviseringsdirektivet, EED

  1. red

    Boverket gör tummen ned för individuell mätning och debitering

    Det är inte kostnadseffektivt att installera individuella mätare för att mäta värme, kyla och tappvarmvatten i nyproduktion eller vid ombyggnad, konstaterar Boverket i en ny rapport.

    Riksdagen har beslutat om lag om energimätning i byggnader (2014:267) i enlighet med Energieffektiviseringsdirektivet. Men med utgångspunkt i kostnadseffektivitetsberäkningarna gör Boverket bedömningen att det inte är lönsamt med individuell mätning av värme. För tappvarmvatten görs bedömningen att individuell mätning under vissa förutsättningar är lönsamt men att sannolikheten för lönsamhet totalt sett är allt för låg för ett krav.

    Utredningens slutsats är att ett krav på individuell mätning skulle innebära olönsamma investeringar för många byggherrar och fastighetsägare. Boverket föreslår därför att det inte i något fall ska krävas individuell mätning av värme, tappvarmvatten och kyla vid uppförande och ombyggnad.

    – Det är bra att Boverket kommit till samma slutsats som vi. Hela branschen har ju påtalat detta, det är inte lönsamt med IMD, säger Magnus Everitt, energiexpert på VVS Företagen till tidningen VVS-Forum.

    Huruvida det är kostnadseffektivt att införa IMD i befintlig bebyggelse ska nu utredas av Boverket.

  2. red

    Föreskrifterna för energikartläggning i stora företag försenade

    Föreskrifterna för energikartläggningarna i stora företag försenas och kommer inte förrän i slutet av november.

    Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning i stora företag ikraft. Lagen är en direkt effekt av artikel 8 i Energieffektiviseringsdirektivet. Den nya lagstiftningen ställer krav på att alla stora företag senast den 5 december 2015 ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav.

    Men Energimyndigheten informerar nu på sin hemsida att föreskrifterna kan komma att förändras, sannolikt pga den kritik som kommit från bland andra VVS Företagen, SKL och Sabo:

    ”Ett förslag på föreskrifter skickades ut till ett flertal remissinstanser innan sommaren. Energimyndigheten håller nu på att slutföra sammanställningen av alla remissvar. Remissammanställningen kommer att publiceras på Energimyndighetens hemsida i slutet av november då beslut tas om föreskrift.

    Energimyndigheten har i arbetet med föreskrifterna haft kontakt med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Svenskt Näringsliv och till dem anknutna organisationer samt Swedac och SweTic.”

    – Kraven på energikartläggningar måste förtydligas och Energimyndigheten bör, i samråd med branschen, ta fram riktlinjer för att underlätta arbetet, menar Magnus Everitt, energiexpert på VVS Företagen. Länk till VVS Företagens kritik mot förslaget.

    Den som vill ha löpande information om lagen om energikartläggning kan prenumerera på Energimyndighetens nyhetsbrev.

  3. red

    Regeringen föreslår åtgärder för energieffektivisering

    Regeringen har nu överlämnat propositionen Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet till riksdagen.

    Som vi tidigare rapporterat införs en obligatorisk energikartläggning för stora företag. Stora företag ska vart fjärde år göra en energikartläggning som ska innehålla förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företaget kan vidta för att spara energi och effektivisera sin energianvändning.

    Prop 2013-14_174_EED

    Om ni tycker att det kanske inte finns så mycket kvar av EUs direktiv så är det rätt uppfattat! Det konstaterade Hans Nilsson, ordförande i EEF, efter att ha läst lagrådsremissen som regeringen presenterade den 7 februari.

  4. red

    Ett lite trött paket

    Om tre månader skall EUs direktiv för effektivare energianvändning, EED, vara implementerat. Direktivets syfte är att hjälpa länderna att gottgöra sig de lönsamma effektiviseringsåtgärder som finns, men som inte exploateras av sig själv, skriver Hans Nilsson, ordförande i EEF, på sin blogg Fourfact.

    Direktivet är uppbyggt kring ett antal hörnstenar:

    • Renoveringen av befintliga byggnader behöver ske snabbare och vara mera genomgripande (artikel 4). Då skall offentliga sektorns byggnader vara en förebild och “vägröjare” för marknaden (artikel 5).
    • På samma sätt skall offentliga sektorns inköp vara föredömen och inriktas på energieffektivitet (artikel 6)
    • Affärsmodellerna behöver ändras så att man inriktar sig på energins nytta istället för bara kilowattimmarna (artikel 7). På svenska döptes detta energinyttoansvar, som också avser energiföretagen, av någon outgrundlig anledning till “kvotplikt”. Detta skulle kunna försvaras om man ställde kvotplikten för användning mot kvotplikten för förnybar energi som redan finns. Då skulle man upptäcka att effektivare energianvändning är ett billigare sätt och bör prioriteras.
    • Införande av energibesiktningar och energiledningssystem i industrin och se till att de åtgärder som besiktningarna visar på också skall genomföras (artikel 8).
    • System för mätning och faktureringsinformation (artikel 9-11) i förhoppningen att kunderna låter sig styras väsentligen av ekonomiska incitament.
    • Ökad energirådgivning och “användarmakt” (artikel 12).
    • Till detta kan läggas ökad satsning på energitjänster (artikel 18) och möjligheten att skapa nationella effektiviseringsfonder för finansiering och tekniskt stöd (artikel 20).

    Vad skall det bli av allt detta i Sverige? Vem vet? Häromdagen kom ett lite (trött) paket från regeringen där man talar om kartläggningar, men inte om åtgärderna och genomförandet, samt om mätningen som man på goda grunder avfärdar när det gäller värmemätning för debitering.

    Vad övrigt är, är tystnad. (Hamlet akt 5 scen 2)

  5. red

    EED i Sverige: det bidde en tumme

    Om ni tycker att det kanske inte finns så mycket kvar av EUs direktiv så är det rätt uppfattat! Det konstaterar Hans Nilsson, ordförande i EEF, efter att ha läst lagrådsremissen som regeringen presenterade den 7 februari.

    Med hjälp av EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EED, ska  Sverige bli 20 procent mer energieffektivt år 2020. EED ska införlivas i den svenska lagstiftningen den 1 juni 2014.

    Ladda ner lagrådsremissen här eed_lagrådsremiss_2014

    I den lagrådsremiss som regeringen nu överlämnar till lagrådet föreslås bland annat att:

    • En obligatorisk energikartläggning för stora företag införs. Stora företag ska vart fjärde år göra en energikartläggning som ska innehålla förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företaget kan vidta för att spara energi och effektivisera sin energianvändning.
    • Individuell mätning av varje nybyggd eller ombyggd lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten, när det är kostnadseffektivt att installera mätning på lägenhetsnivå.
    • Kostnadseffektiva åtgärder ska priortiteras. Regeringen kommer därför, bland annat mot bakgrund av de synpunkter som kommit från företag och organisationer, inte införa något obligatoriskt krav på mätning av värme, kyla och tappvarmvatten på lägenhetsnivå.

    Läs även Hans Nilssons inlägg 10 februari på Fourfact: Om det åtminstone blivit en tumme

     

  6. red

    EEF:s remissvar på EED, Energieffektiviseringsdirektivet

    I sitt remissvar till Energieffektiviseringsdirektivet, som ska implementeras nästa år, för EEF fram flera argument för energieffektivisering. 

    De viktigaste argumenten är:

    1. Minskade kostnader (för fastighetsägare och samhället)

    2. Ökad energisäkerhet

    3. Miljö och klimat

    4. Förbättrad inomhusmiljö

    5. Utveckling av svenska företag för framtiden

    EEF anser att dessa argument samlat ger oss starka skäl till att driva på energieffektiviseringen i Sverige på en betydligt högre nivå än idag, i all synnerhet som det finns en betydande ekonomiskt lönsam potential som inte tagits i anspråk.

    Läs hela remissvaret här EED_implementering_remissvar_EEF

     

  7. red

    Hans Nilsson analyserar EED, Energieffektiviseringsdirektivet

    På Fourfacts blogg har Hans Nilsson, ordförande i EEF, nu i sommar på sin blogg Fourfact gått igenom förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet) ska implementeras enligt regeringens förslag (271c8cd4) och jämfört detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

    Analysen har gjorts i fem delar.

    1. Den första handlar om artikel 3 – Ett vägledande mål:

    Rim utan reson

    Det svenska förslaget uppfyller EUs krav till formen men inte till innehållet. Eftersom målsättningen att minska energianvändningen med 20% är satt för kollektivet så kommer man i den granskning som skall ske 2014 att bedöma om länderna bidrar till eller motverkar måluppfyllelsen.

    Sannolikheten är att Sverige snarare blir en belastning än en tillgång och att vi därför får bakläxa. Sveriges målformulering innebär nämligen att vi tillåter oss gradvis högre energianvändning med ökad ekonomisk aktivitet. Vilket är märkligt eftersom energianvändningen i alla sektorer utom transporter legat nära nog konstant under de senaste 40 åren trots markant tillväxt.

    Läs hela Rim och reson här

    2. I analysens andra del går Hans Nilsson igenom artikel 4 – En nationell strategi för renovering av byggnader samt artikel 5 – Offentliga sektorns byggnader:

    Den motvillige modellen

    Kravet är att man skall skaffa en långsiktig strategi så att effektiviseringspotentialen utnyttjas till fullo i alla slag av byggnader. Offentliga sektorn skall vara ett föredöme och agera “vägröjare” för effektiviseringsmarknaden.

    En bra tanke, men vi ser att förhandlingsprocessen som gav oss direktivet gröpt ur innehållet på flera ställen.

    I begynnelsen fanns både en önskan att öka renoveringstakten i länderna och den finns kvar (3% av beståndets yta varje år), men kravet på “djuprenovering” har ersatts av miniminivån enligt byggnadsdirektivet. Och den kan bli nära nog vad som helst eftersom den bäddats in i allmänna krav på “kostnadseffektivitet” som inte kan vare sig genomskådas eller preciseras.

    Kostnadseffektiviteten beror nämligen främst på förutsättningarna för renoveringen. Är det fråga om enstaka kompletteringar eller om åtgärder vid en totalrenovering? Även enstaka kompletteringar kan vara lönsamma om de görs successivt och planmässigt, till exempel som följd av en byggnadsdeklaration.

    Läs hela Den motvillige modellen här

    3. Den tredje delen av Hans Nilssons analys av EED handlar om artikel 7 – Kvotpliktsystem och alternativa styrmedel

    Låt oss tala om något annat!

    Om Du hörde någon kommentera en pågående fotbollslandskamp med att säga att “Sverige kommer nog igen i tredje perioden” skulle Du kanske fundera över vederbörandes insikter i spelet. Man talar om något annat än det som sker.

    Man får samma känsla när man i regeringsförslaget om Effektiviseringsdirektivet får läsa Energimyndighetens argument (sidan 59) mot “kvotplikt”. Detta heter inte kvotplikt i originalet, utan “Energy Efficiency Obligations” som närmast kan översättas med “Energinyttoansvar” därför att man vill att företagens affärsmodeller skall omorienteras att fokusera på energins nytta (ljus, kraft, värme) istället för energin (kilowattimmarna). Att kalla detta kvotplikt är redan det ett försök att tala om något annat.

    Läs hela Låt oss tala om någonting annat här

    4. Den fjärde analysen handlar om artikel 8 – Energibesiktningar och energiledningssystem:

    The proof of the pudding

    Enligt artikel 8 skall medlemsländerna agera för att företag av alla storlekar genomför energibesiktningar/-kartläggningar. Direktivet är däremot vagt vad gäller att åtgärder också skall genomföras. Man tycks anta att företagen är allmänt omedvetna, men så snart det uppenbaras för dem att här finns en ekonomiskt attraktiv potential då hugger de som ilskna kobror.

    Det är perspektivet om den ekonomiskt rationelle aktören. Det som spelat oss ett spratt i flera decennier. Det är naturligtvis bra om man får en bättre uppfattning om hur energieffektivisering skall bli synligt på företagens radarskärm och göras attraktivt genom att man förstår dess strategiska betydelse för företagens överlevnad och utveckling.

    Men det som avgör om det är en pudding man lagat är om puddingen blir uppäten (the proof of the pudding is the eating)! Det är alltså genomförandet vi måste ha för ögonen.

    Läs hela The proof of the pudding här

    5. Den femte handlar om artikel 9-11 – Mätning och debitering:

    Mitt tak är grannens golv

    EU-direktivet om effektivisering innehåller många ord om mätning och debitering (artiklarna 9-11) i det vällovliga syftet att skapa incitament till effektivisering. ”Att mäta är att veta”, heter det ju och antagandet är att när man vet sin energiförbrukning blir man också sparsam. I en rapport till World Energy Council, gjord av Vasaett, om smarta mätare redovisas sparnivåer i storleksordningen 2-4% som en följd av förbättrad mätning och, inte minst, förbättrad redovisning till användarna.

    Det är emellertid viktigt att först notera att kunderna är begränsat mottagliga för argumentet “kronor och ören”. En Holländsk studie visar att man måsta ta stor hänsyn till hur redovisningen utformas om man vill ha respons. Antagandet att kunden är till fullo ekonomisk rationell leder garanterat fel! I dessa tider när Daniel Kahnemans “Tänka snabbt och långsamt” gått upp på topplistorna i bokhandeln är det viktigt att också tillämpa dess lärdomar.

    Men kanske ännu viktigare är att tänka på vad det är som mäts. Det är skillnad på el, vatten och värme.

    Läs hela artikeln Mitt tak är grannens golv här

  8. red

    Upp till kamp mot EU:s krav på energieffektivisering?

    EEF har nu lämnat sitt remissyttrande till Näringsdepartementet om artikel 7 i EU:s Energieffektiviseringsdirektiv. EEF anser att inriktningen i det svenska förslaget till hur EU:s krav ska förverkligas i mångt och mycket tenderar att gå ut på att försöka trolla bort kraven.

    – EU vill att vi ska förverkliga det som redan är lönsamt och det är av storleksordningen 20 %. De vill inte att vi ska klä oss i säck och aska eller minska på vårt ”välstånd”. Bara att vi ska använda tekniken bättre, säger Hans Nilsson, ordförande i EEF.

    Hans Nilsson menar att det svenska förslaget till stora delar är ”luft” och räkneövningar utan reell grund.

    Inledningsvis konstaterar EEF i sitt remissvar:

    Sverige behöver ett mål för energieffektivisering och vi tycker att det är positivt att ett sådant tas fram. Sveriges politik på detta område har försvagats de senaste åren då vårt mål för effektivisering inom bebyggelsen har utgått, samtidigt som EUs totala mål på 20% i Sverige har ”översatts” till ett mål på 20%/BNP. EEF välkomnar ambitiösa mål för energieffektivisering för att realisera vår lönsamma potential. Vi anser att:

    1. Det är bra att utredningen anger en siffra för energieffektivisering som mål
    2. Ett mål som bygger på Sveriges potential bör parallellt och skyndsamt tas fram
    3. En övergripande effektiviseringsstrategi där olika åtgärder samverkar bör tas fram
    4. De frivilliga avtalen med energibolagen bör tidigt utvärderas och bli obligatoriskt om effekten uteblir

    Ladda ner EEF:s remissvar här EED_art_7_maj_ 2013

  9. red

    Förslag till styrmedel för EED – Energieffektiviseringsdirektivet

    Förslaget till hur man skall hantera Energieffektiviseringsdirektivets (EED) artikel 7 är ingen uppmuntrande läsning eftersom man skal för skal minskar åtagandet att effektivisera energianvändningen i Sverige.

    Med remissen finns ytterligare några dokument där man, efter att ha reducerat det svenska betinget, tagit upp mera i detalj hur olika styrmedel kan utvecklas.

    Och de är mera hoppingivande. Det finns något att bygga på, när man kryssat mellan alla honnörsorden om kostnadseffektivitet och marknadsmisslyckanden. För låt oss först komma ihåg att EUs direktiv syftar till sin helhet till att förverkliga den LÖNSAMMA potentialen till effektivisering. Att göra energianvändningen kostnadseffektivare.

    1. Ett av tilläggsdokumenten handlar om energirådgivningen  ER 2013_04 Utveckling av Energi – och klimatrådgivningen. Här finns några saker att bygga vidare på och som skulle kunna göra energirådgivningen mera “förmedlande” och katalytisk.

    2. Ett avser utveckling av energikartläggningscheckarna ER 2013_04 Utveckling av Energikartlägggningscheckarna Dessa skulle utvidgas och bli mera distinkta genom användning av certifierade leverantörer. Det sägs att de syftar till att öka kunskapsnivån om potentialer men man får hoppas att de har ett högre syfte, nämligen att öka åtgärderna som frigör potentialerna. Detta kanske kan ske genom ökad samverkan i (lokala) kluster, t.ex. industrinätverk som redan finns på några håll i landet.

    3. Slutligen finns ett förslag som rör frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag ER 2013_04 Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Man kan möjligen le lite åt att man envist kämpat emot de “vita certifikaten”, som skulle göra energibolagen till medverkande, men nu genom att göra det frivilligt i ett slag gått från att inte vara kostnadseffektivt till att bli det. Det finns emellertid något att bygga på genom att man nu erkänner att man kan skapa en “ny kanal att nå ut till kunderna”.

    Nyckeln till att det skall bli några åtgärder är att EnergiEffektiviseringsFöretag måste engageras så att jobbet blir gjort. Och detta är ett sätt.

    /Hans Nilssons blogg Fourfact

     

  10. red

    ”Effektivare energianvändning skapar tusentals nya jobb”

    I ett debattinlägg som publiceras i DN 16 mars skriver ett stort antal föreningar, däribland EEF, som ingår i nätverket 100 % förnybart, att man oroas över att Energieffektiviseringsdirektivet inte kommer att användas som den möjlighet det innebär att sätta upp tuffa energikrav som är bra för miljön och klimatet och som samtidigt kan ge många nya gröna jobb.

    Det är anmärkningsvärt om politiska beslut skulle förhindra kommuner att sätta tuffa energikrav för byggnader på egen mark och därmed riskera att bromsa spridningen av nya lösningar som skapar arbetstillfällen och konkurrenskraft, skriver man bland annat.

    Läs hela inlägget här