Energieffektiviseringsdirektivet, EED

  1. Linnéa Svanström

    Efficiency first – vi vill väl inte slösa med förnybar energi?

    EEF reagerar på att man med vissa ändringar i Energieffektiviseringsdirektivet (EED) och i Direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD), håller på att minska kravet på energieffektvisering i byggnader om de försörjs med förnybar energi.
    Energieffektivisering bör alltid gå först eftersom man annars riskerar att slösa med värdefulla förnybara resurser på onödig energianvändning. Den förnybara energin skulle istället kunna användas för att ersätta fossil användning någon annanstans. EEF är kritiska till dessa ändringar och tycker att Europa borde leva upp till sitt eget budskap ”Efficiency First”.

    I ett utdrag från EEFs synpunkter på revidering av direktiven EED och EPBD kommenteras förslagen som handlar om att förnybar energi kan räknas bort från energianvändningen:

    Energieffektivisering genomförs inte enbart av klimatskäl. Energisäkerhet, bättre inomhusmiljö, ökad konkurrenskraft och lägre kostnader är några av övriga argument som finns. EED bör därför syfta till att effektivisera ALL energianvändning, inte bara användning av fossil energi. Vi är därför emot att förnybar energi till viss del får inräknas i målet om energieffektivisering. Varför slösa/överanvända förnybar energi? Det finns en alternativ användning som har större miljöfördelar än överanvändning. Vi har förstått att svenska regeringen stödjer förslaget att småskalig förnybar energi ska kunna tillgodoräknas. Detta betyder att sämre byggnader och system kan byggas om förnybar energi används. Vi emotsätter oss detta. Det är speciellt viktig nu när man i förslaget till EPBD vill utvidga begreppet till att inte bara omfatta energi på egna tomten utan även köpt förnybar energi. Följden av detta skulle bli att en svensk byggnad i ett område med 100% förnybar fjärrvärme kan uppföras utan energikrav.

  2. red

    EEF på nätverksträff i Torsås

    EEF har nyligen träffat engagerade verkstadsindustrier som deltar i Energinät Blekinge. Nätverket drivs av Energikontor Sydost och är ett av de energieffektiviseringsnätverk som har startats upp under året och som ingår i Energimyndighetens satsning för energieffektivisering i små- och medelstora företag.

    Besöket gav en bra inblick i hur industriföretag kan jobba för att bli mer energieffektiva.

    – För vår del är det oerhört värdefullt att få ta del av företagens perspektiv kring energieffektivisering, säger Linnéa Svanström medarbetare i EEF.

    – Förutom rundvandring i två verkstadslokaler fick vi lyssna till hur viktigt men också svårt det kan vara att driva igenom förändringar. Nätverkets energiexpert gav dessutom företagen bra tips på vad som är viktigt att tänka på vid en energikartläggning, berättar Linnéa Svanström.

    Företag som deltar i ett nätverk får

    • Hjälp och stöd med att genomföra en energikartläggning eller uppdatera en befintlig samt genomföra de åtgärder som energikartläggningen resulterat i.
    • Hjälp med att söka ekonomiskt stöd för exempelvis energikartläggning.
    • Tillgång till 150 timmars expertrådgivning från nätverkets energiexpert där företaget får kontinuerligt stöd i arbetet med energieffektivisering.
    • Erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring med andra företag.
    • Information om forskning på området, lagstiftning och ekonomiska stöd som finns att söka.
    • Hjälp med att komma igång med ett systematiskt och strukturerat energiarbete.
    • Stöd och utbildning genom nätverksträffar i att arbeta med energiledning.
  3. red

    Boverket gör ny utredning om IMD i lägenheter

    Regeringen ställer inga krav i nuläget på IMD, utan ger Boverket i uppdrag att åter följa upp frågan om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten (IMD) på lägenhetsnivå. Därför inför inte regeringen någon reglering i nuläget. Ett beslut som tas emot positivt av fastighetsbranschen, skriver tidningen VVS-Forum.

    En obligatorisk IMD har fått skarp kritik av stora delar av bygg- och fastighetssektorn. Allmännyttans organisation Sabo uppskattar kostnaden för införande av värme- och varmvattenmätning till 15 000–20 000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.

    – Det är glädjande att regeringen har lyssnat på branschen som samstämmigt har avrått från IMD som ett obligatorium, säger Magnus Everitt på bransch- och affärsjuridikavdelningen på Installatörsföretagen.

    Energiminister Ibrahim Baylan (S) pekar på att regeringen inte kommer att införa några nya IMD-krav.

    − Boverket får i uppdrag att se om ändrade ekonomiska förhållanden kan innebära skäl för att i framtiden införa individuell mätning i av värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå, säger energiministern, i ett pressmeddelande.

  4. red

    EEF om energikartläggning och fastighetsunderhåll på Underhållsmässan

    På nya Teknikscenen i D-hallen på Underhållsmässan i Göteborg 8-11 mars presenterades ett antal case rörande energieffektivisering för industrifastigheter samt energikartläggning för stora företag.
    Representanter för EEF och BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) medverkade på scenen och berättade om möjligheterna till strategisk, klok och lönsam energieffektivisering med hjälp av konceptet ”Totalprojekt” och om den nya lagen som kom den 1 juni 2014 ”Energikartläggning i stora företag”.
    Mikael Gunnarsson från Sandvik Hallstahammar berättade om deras arbete tillsammans med Mälarenergi och Jonas Ternström, ECiS pratade om ett sjukhusprojekt företaget varit involverade i.

    Jonas Ternström från ECiS var en av talarna på Underhållsmässans Teknikscen. Foto: Slussen.biz

    Ett stort antal intresserade köpare av tjänster och personer som jobbar med energieffektivisering besökte EEF:s monter där flera EEF-medlemmar avlöste varandra under de fyra mässdagarna. EEF-medlemmen SMC höll ett uppskattat föredrag om hur man kan göra stora besparingar i ett tryckluftssystem.

    Lagen om energikartläggning (EKL) syftar till att uppfylla de krav som EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) ställer på medlemsstaterna. Enligt lagen har stora företag skyldighet att göra kvalitetssäkrade energikartläggningar minst vart fjärde år. De ska inte bara ge svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten utan även ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företagen kan vidta för att minska sina kostnader, minska energianvändningen och därmed öka energieffektiviteten.

  5. red

    Effektivisering på säkrare grund med en Energiunion?

    EU håller på att skapa en ”Energiunion”. För att informera om detta och för att ”samråda om EU-kommissionens offentliga konsultationer” om Energieffektiviseringsdirektivet  och Förnybarhetsdirektivet  inbjöd Miljö- och energidepartementet nyligen till ett möte.

    Energiunionen lär komma att domineras av behovet av försörjningstrygghet och utformas med fem ”dimensioner”:

    • Säkerhet
    • Integration (med fokus på konsumenter och regioner)
    • Effektivisering som ska vara utgångspunkten (”Efficiency first” är slagordet)
    • Minskade utsläpp av koldioxid (”Decarbornisation”)
    • Forskning/Innovation/Konkurrenskraft (EU ska bli världsledande)

    Hur arbetet fortskrider kommer att rapporteras om i en ”State of the Energy Union” i november varje år. I den första rapporten i november förra året sades att effektivisering fordrade grundligt nytänkande (”Fundamental Rethinking”).

    Vid mötet på Miljö- och energidepartementet föreslog EEF hur man skulle kunna ge ett innehåll åt begreppet ”grundligt nytänkande”. Till exempel skulle det kunna vara värdefullt att fundera över hur begreppet effektivisering kan ges en djupare innebörd

    • Kan man ta in effektiviseringens PLUS-värden (IEA Multiple Benefits)
    • Kan man nyttja erfarenheter från beteendeekonomin och skapa bättre styrmedel t.ex. ”nudges”
    • Vilken roll kan kretslopps- och delningsekonomi spela
    • Kan man utveckla servicebegreppet och göra bättre paket av olika åtgärder. Jag nämnde det brittiska exemplet med vindsröjning för att öka marknadsmottagandet för isolering
    • Vilka nya affärsmodeller kan vi finna (ex. UK Green Deal m.fl)

    År 2016 kallas för ”The year of delivery” och Energiunionen har ett grovt schema för olika initiativ:

    • Februari (bl.a gas)
    • Andra kvartalet – priser och kostnader (för tillförsel?)
    • Juni (handeln med utsläppsrätter (ETS) och transporter)
    • Tredje kvartalet – effektiviseringspaket (mest om byggnadsdirektivet (EPBD))
    • November – State of the Energy Union 2
    • Slutet av året – förnybarhet och marknadsorganisation (“Market Design”)
    • Början på 2017 – Transporter

    Sverige är för övrigt inget föregångsland när det gäller energieffektivisering tvärtemot vad som ofta förs fram. I en nyligen publicerad genomgång av hur Europas länder utvecklats, framgår att Sverige i fråga om effektivisering inte är bättre än övriga länder, snarare sämre Energy Efficiency Trends and Policies in the EU

    /Hans Nilsson, ordf i EEF

  6. red

    Föreskrift om statligt stöd till energikartläggning – EEF:s remissvar

    EEF har lämnat följande remissvar till Energimyndighetens föreskrift om statligt stöd till energikartläggning:

    Tidigare stödperioder har visat att det har varit svårt att locka företagen till att söka stöd. Vi tror därför att stödet måste kombineras med andra insatser. Nya affärsmodeller och typer av energitjänster måste utvecklas och presenteras för företagen. Vi tror också på att genomföra insatser branschvis i samarbete med branschorganisationer för att få bättre genomslag. Det är positivt att stödnivån höjs, men vi tror att andra insatser behövs trots det.

    Om dessa kompletteringar görs tror vi att ett stöd till energikartläggningar kan vara positivt och att detta kan påskynda en realisering av en del av potentialen för effektivisering. Vi menar dock att detta stöd måste kombineras med styrmedel för genomförande av åtgärder för att inte bli verkningslöst. Enligt EU-direktivet är det ju både energikartläggningar och genomförande av åtgärder som ska främjas. Om företagen vet i förväg, när energikartläggningen beställs, att styrmedel finns för genomförande, tror vi att kvaliteten på kartläggningarna blir högre. Hur styrmedel för genomförande utformas kan ske på flera sätt. Det är viktigt att styrmedlen främjar långsiktiga åtgärder. Ett alternativ till detta kan vara att utbetalning av stöd till energikartläggning sker först när en åtgärd är genomförd. Detta skulle kunna ersätta kontroll av konsultkostnader/interna kostnader.

    Vi tycker även att det är märkligt att det inte finns någon koppling till den certifiering som finns inom energideklarationer och lagen om energikartläggning i stora företag. Denna kompetens borde tas tillvara även i dessa energikartläggningar och skulle kunna öka motivationen att certifiera sin kompetens.

    För EnergiEffektiviseringsFöretagen

    Lotta Bångens

  7. red

    EU hotar stämma Sverige om IMD inte införs

    Om inte Sverige inför krav på individuell mätning och debitering, IMD, av värme, kyla, gas och tappvarmvatten i varje lägenhet hotar EU-kommissionen med att stämma Sverige, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

    IMD är en del av EED, EU:s direktiv för energieffektivisering. I höstas avrådde Boverket från individuell mätning och debitering i nyproduktion och vid ombyggnad.

    Boverket och flera tunga instanser i bygg- och fastighetssektorn menade att det inte skulle bli en kostnadseffektiv åtgärd. Huruvida IMD skulle kunna vara kostnadseffektivt i befintlig bebyggelse utreder Boverket för närvarande.

    Det är inte bara IMD som Sverige får kritik av EU-kommissionen för. På 41 punkter kräver EU-kommissionen att Sverige ska visa att EED följs, enligt Ekot.

    Regeringen ska svara EU-kommissionen på kritiken i slutet av april. Om Sveriges förklaring inte godtas, så kan EU-kommissionen senare stämma Sverige.

  8. red

    Energimyndigheten vill närmare utreda ett kvotpliktsystem för energieffektivisering

    Energimyndigheten har i dagarna överlämnat en utredning till Miljö- och energidepartementet med aspekter på ett system med vita certifikat – eller ”kvotpliktsystem för energieffektivisering”, KEE, som Energimyndigheten väljer att kalla det.

    Läs hela utredningen här:  2014-7709 Aspekter på vita certifikat

    Avgörande för behovet av ett styrmedel som KEE är förekomsten av flera marknadsmisslyckanden som lämpligen bemöts genom ett enda styrmedel, skriver Energimyndigheten och menar att ”det är ytterst en politisk fråga att först bestämma syftet med ett eventuellt KEE och besluta om dess ramar. Energimyndigheten bedömer att man i ett nytt uppdrag skulle kunna detaljgranska alternativa utformningar”.

    ”Fördelarna med ett KEE är i första hand möjligheten till finansiering av åtgärder för energieffektivisering utanför statsbudgeten. Det innebär även möjligheter till ökat samarbete mellan energibolag och slutanvändare samt en ökad uppföljning på åtgärdsnivå. Dessa fördelar kan förstärkas genom systemets design.

    En betydande nackdel är att systemet tenderar premiera vissa kortsiktiga och lätt genomförbara åtgärder. Andra nackdelar är fördelningsaspekter samt svårigheten att avgöra styrmedlets verkliga effekter, inte minst då det kopplats ihop med andra styrmedel.”

  9. red

    Energideklarationer och energikartläggning – nyheter och perspektiv

    – Energideklarationerna kan användas för att främja energieffektivt byggande ur två perspektiv. Dels med fokus på åtgärdsförslagen med fastighetsägaren som primär målgrupp och dels med fokus på energiprestanda och klassning och då mer med konsumenten i fokus, konstaterade Erik Olsson som talade under rubriken Konsumentperspektiv på den årliga Energideklarationsdagen anordnad av Teknologisk Institut.

    Mats Botvid, jurist på Boverket som arbetar med tillsyn, berättade att 530 000 byggnader har deklarerats sedan 2007. Fortfarande är cirka 100 000 byggnader inte deklarerade trots att detta skulle gjorts senast 2008.

    Anders Pousette, från Energimyndigheten, informerade om den nya lagen Energikartläggning i stora företag som är en direkt följd av energieffektivitetsdirektivet, EED, för en ökad energieffektivitet enligt 2020-målen.

    HSB:s energichef, Roland Jonsson, menar att det är väldigt viktigt att man som fastighetsägare sätter upp mål för sitt energieffektiviseringsarbete:
    – Det är viktigt att man bestämmer vad man har för syfte med sitt arbete. Vill man spara kilowatt, minska koldioxidutsläppen, spara kronor, förbättra komforten eller kanske bara köpa ny häftig teknik?

    Läs referat från seminariet här

  10. red

    Ställ frågor om de nya kraven på energikartläggning!

    EnergiRådgivarna ordnar ett webinarium onsdagen den 3 dec kl. 15.30-16.00 om de nya kraven angående energikartläggning i stora företag.

    Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartlägg­ning i stora företag i kraft. Lagen är en direkt effekt av artikel 8 i Energieffektiviseringsdirektivet.
    Den nya lagstiftningen ställer krav på att alla stora företag senast den 5 december 2015 ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav.

    Under webinariet har du chansen att ställa frågor till Anders Pousette från Energimyndigheten angående de nya kraven.

    Du kan följa webinariet i realtid den 3 dec. Logga in genom denna länk.

    Skicka in dina frågor under själva webinariet. Frågorna mejlas till info@energiradgivarna.com

    Det finns även möjlighet att närvara på plats.
    Adressen är HSB, Fleminggatan 41, Stockholm. Begränsat antal platser, först till kvarn! Anmälan på info@energiradgivarna.com senast tisdag 2 december. Kom till HSB mellan kl 15.00 och 15.15

    Efter sändningen kommer det att gå att titta på webinariet på EnergiRådgivarnas hemsida.