Energideklarationer

  1. red

    Miljonprogrammet behöver energieffektivisering

    Ge stöd till fastighetsägare som förbättrar energiprestanda vid renoveringar. Det var budskapet från EEF, HSB och SGBC (Sweden Green Building Council) när man uppvaktade Närings- samt Miljö- och Energidepartementen i början av januari.

    I budgeten för 2016 finns 1 miljard avsatt för stöd till ”Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer”. Stödet fortsätter med samma årliga belopp under åren 2017-2019. Utgångspunkter för EEF, HSB och SGBC när stödet utformas är att:

    • innemiljön inte äventyras
    • det utmanar fastighetsägare att gå längre än man annars hade gjort
    • helhetstänkande och långsiktighet premieras
    • resultaten går att följa upp
    • lärandet (både i processer och teknik) tas tillvara

    Det är även en fördel om befintliga regler/system kan utnyttjas och att stödet samverkar med redan befintliga styrmedel för energieffektivisering.

    Vårt gemensamma förslag till departementen var att använda systemet för energideklarationer som bas. Systemet har visserligen fått kritik men vi anser att bristerna måste rättas till, så att vi får verklig nytta av systemet, om det ska finnas kvar. För att söka stöd bör en giltig energideklaration finnas med förslag på åtgärder. Är deklarationen undermålig, till exempel utan åtgärdsförlag, kan den behöva göras om/revideras.

    Efter genomförda åtgärder görs en förenklad energideklaration där endast energiprestanda fastställs. Stöd betalas ut i relation till hur mycket energiprestanda har förbättrats.

    Förslaget till stöd utformas under våren och en hearing kommer att genomföras för att få in synpunkter från branschen.

  2. red

    Energideklarationer och energikartläggning – nyheter och perspektiv

    – Energideklarationerna kan användas för att främja energieffektivt byggande ur två perspektiv. Dels med fokus på åtgärdsförslagen med fastighetsägaren som primär målgrupp och dels med fokus på energiprestanda och klassning och då mer med konsumenten i fokus, konstaterade Erik Olsson som talade under rubriken Konsumentperspektiv på den årliga Energideklarationsdagen anordnad av Teknologisk Institut.

    Mats Botvid, jurist på Boverket som arbetar med tillsyn, berättade att 530 000 byggnader har deklarerats sedan 2007. Fortfarande är cirka 100 000 byggnader inte deklarerade trots att detta skulle gjorts senast 2008.

    Anders Pousette, från Energimyndigheten, informerade om den nya lagen Energikartläggning i stora företag som är en direkt följd av energieffektivitetsdirektivet, EED, för en ökad energieffektivitet enligt 2020-målen.

    HSB:s energichef, Roland Jonsson, menar att det är väldigt viktigt att man som fastighetsägare sätter upp mål för sitt energieffektiviseringsarbete:
    – Det är viktigt att man bestämmer vad man har för syfte med sitt arbete. Vill man spara kilowatt, minska koldioxidutsläppen, spara kronor, förbättra komforten eller kanske bara köpa ny häftig teknik?

    Läs referat från seminariet här

  3. red

    Dags att höja ridån

    Effektivisering är stort – IEA kallar nu effektivisering för ”det första bränslet”. Effektivisering behöver inga bidrag, däremot behövs institutionella reformer som ger stöd åt nya affärsmodeller. Det skriver Hans Nilsson, ordf i EEF, på sin blogg, Fourfact.

    1. Effektivisering är STORT.
    IEA har i sitt senaste alster om marknaden kallat energieffektivisering för ett osynligt kraftpaket (invisible powerhouse) efter att förra gången döpt effektivisering till “det första bränslet” (the first fuel). Redan i sin World Energy Outlook 2012 visade de att enbart den lönsamma effektiviseringen nästan ensamt kan klara klimatmålet på två grader. Samma positiva syn har EU visat i sina konsekvensanalyser inför klimatbeslutet där det framgår att effektivisering kan skapa många nya arbetstillfällen.

    Och som om inte det räckte visar IEA i sin nya rapport om effektiviseringens positiva mervärden (Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency) att vi regelmässigt underskattar värdet av till exempel produktivitetsökning och påverkan på hälsa vid effektivisering. De räknar upp totalt 16 olika sådana mervärden!

    2. Men det finns ingen marknad.
    Effektiviseringens förbannelse är att den kan åstadkommas på så många olika sätt och att det inte finns någon riktig marknad där man kan köpa effektvisering över disk. Effektivisering är inte (tekniskt) svårtmen komplicerat (att få på plats i rätt kombination, rätt mängd och rätt tillfälle).

    Det finns energitjänsteföretag, och det är bra, men det finns en stor marknad kvar där kunderna tvekar därför att de känner sig för små och/eller osäkra och drar sig för att använda avancerade tjänster. Vi behöver nya och fler affärsmodeller!

    3. Det behövs inga bidrag
    Effektivare energianvändning är lönsam i sig själv. Däremot behövs institutionella reformer som ger stöd åt nya affärsmodeller. Merparten av kunderna (användarna) är inte eller kan inte hantera en strikt vinstmaximerande kalkyl. Vi behöver lära av beteendeekonomerna hur man skall utforma så kallade “nudges” (knuffar) så att det blir rätt även om man inte gjort alla kalkyler rätt.

    Energideklarationer behöver bli till “shoppinglistor” för förändring, energikartläggningar behöver fokusera på det som är strategiskt för företagen, auktorisation behövs för att kunderna skall känna sig trygga med valet av åtgärd och leverantör, finansiering behöver bakas in i paketlösningar osv.

    Det är dags att släppa greppet om föreställningen att alla energiåtgärder med automatik kommer på plats om bara priser och skatter är “optimala”. Även om vissa vokala instanser påstår så.

    Dags att låta ridån gå upp för en massiv energiomställning där effektivisering är grundplåten.

    Källa: Fourfact 18 november 2014

  4. red

    Renovera energieffektivt – EEF:s remissvar

    Renoveringar av byggnader har av EU pekats ut som särskilt viktiga för det arbete som syftar till att minska energianvändningen och skapa förutsättningar för klimatarbetet.

    I sitt remissvar till förslaget till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader, skriver EEF bland annat att de svenska myndigheterna landar i förslag som i allt väsentligt handlar om hur information kan förbättras (intensifieras). “Som ett nav i informationssatsningen föreslås att ett informationscentrum för frågor om energieffektivisering och renovering upprättas.”

    EEF menar att informationen behöver kvalificeras för att fungera. Den skall vara individuellt anpassad och vara relevant för mottagarens (kundens) situation. Och den skall vara sådan att man får hjälp att förstå de tekniska komplikationerna.

    EEF menar att ett informationscentrum inte är tillräckligt:

    • Prissignalen saknas. Eftersom effektivisering som produkt är otillräckligt utvecklad kan den inte enkelt jämföras med ett pris för tillförsel. Effektivisering kan levereras i många olika kombinationer och fordrar kvalificerade bedömningar. Energitjänstemarknaden är stadd i utveckling men det är långt kvar innan man kan shoppa ”negawattimmar”.
    • Även om prissignalen vore tillgänglig så … kan kunden ha … svårt att uppskatta den vinst som skulle följa av en effektivisering och förstå att den motsvarar den förlust som man de facto gör av att inte effektivisera.

    EEF:s förslag till en nationell strategi:

    Man måste utgå från mottagarens möjligheter att översätta information till handling, menar EEF i sitt motförslag:

    1. Gör energideklarationerna skarpa. För alla byggnader skall finnas en energideklaration som visar hur byggnadens energianvändning skall kunna halveras eller som visar hur byggnaden skall kunna klassas upp flera steg i märkningssystemet. Denna deklaration skall avse den aktuella byggnaden och vara gjord efter besiktning. Då kan deklarationen användas som underhållsplan och som “shoppinglista”. Åtgärder kan göras när det är lämpligt och man kan förbereda kommande åtgärder. Man kan också diskutera med utförare och man kan ta in anbud på ett ändamålsenligt sätt.

    2. Koppla finansiering till att åtgärder genomförs enligt deklarationen och till resultatet av åtgärderna. Det kan vara ROT-stöd och/eller förmånlig finansiering där man kan visa att risken är låg eftersom det innebär fackmannamässigt utförande och man kan visa att fastighetens värde stiger samtidigt som fastighetsägarens återbetalningsförmåga ökar när man får lägre kostnader.

    3.   Säkerställ att information finns vid beslutstillfället Endast redan intresserade uppsöker information inför ett beslut. För övriga måste informationen vara lättillgänglig och finnas vid rätt tid och plats.

    Centraliserad information behövs

    Alla de som är involverade i utbudet av effektiviseringsåtgärder har ett stort behov av återkoppling (feedback) om hur olika tekniska lösningar fungerar. En sådan funktion har funnits i det svenska samhället i det som en gång kallades Byggforskningsrådet. Denna funktion behöver återupprättas och har vårt fulla stöd, skriver EEF.

    Läs hela remissvaret här Remiss_Renoveringsstrategin_jan2014

  5. red

    Personcertifiering införs för energideklaranter

    Från årsskiftet införs krav på personcertifiering för dem som arbetar med energideklarationer, skriver Näringsdepartementet i ett pressmeddelande. De nya reglerna innebär att alla personer som arbetar med energideklarationer ska ha särskild kompetens.

    Hittills har det krävts att företaget eller den person som gör energideklarationen är ackrediterat som kontrollorgan. Detta har inneburit att det ackrediterade kontrollorganet har varit ansvarigt för hela upprättandet av energideklarationen, men det har inte ställts några krav på kompetens för de personer som utför besiktningar i samband med energideklarationen.

    Nu avskaffas kravet på ackreditering och det införs nya regler om att samtliga personer som arbetar med energideklarationer ska vara certifierade. För att certifieras måste personen uppfylla vissa kunskapskrav, ha en viss grundutbildning och erfarenhet samt bedömas som lämplig. Certifieringen utförs av särskilda certifieringsorgan.

    De nya reglerna införs för att höja kvaliteten på energideklarationerna och särskilt på de energibesparande rekommendationer som ska lämnas. Det nya systemet kommer även att ge möjligheter för fler små företag att etablera sig på marknaden, eftersom systemet med ackreditering har inneburit fasta kostnader som varit mer belastande för mindre företag.

    De nya reglerna om personcertifiering träder i kraft den 1 januari 2014. Genom en övergångsbestämmelse införs en omställningsperiod på sex månader så att ett företag eller en person kan upprätta energideklarationer tom juni 2014 med stöd av en tidigare ackreditering.

  6. red

    Ändringar i energideklarationer – EEF:s remissvar

    EEF välkomnar förslaget på ny sammanfattning av energideklarationen inklusive de nya energiklasserna. Detta system kommer att förenkla kommunikationen om energideklarationer.

    EEF anser dock att:

    • Klass A måste ställa högre krav än i förslaget. Passivhus, nollenergihus och plusenergihus hamnar i förslaget i samma klass. Klassningssystemet bör premiera och peka ut de riktigt bra byggnaderna

    • Sammanfattningen av deklarationen bör innehålla en uppgift OM det finns lönsamma åtgärder att genomföra

    • Sammanfattningen bör innehålla en uppgift om vilken energiprestanda byggnaden skulle uppnå om åtgärderna genomfördes

    Läs hela remissvaret från EEF till Boverket angående Ändring i föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader Boverket_energideklarationer_eef_2012

  7. red

    Energieffektivisering skapar nya jobb

    I ett öppet brev till samtliga partier i Riksdagen skriver EEF idag följande, med anledning av att EU:s energieffektiviseringsdirektiv nu ska förverkligas i medlemsstaterna:

    100 000-tals arbetstillfällen kommer att skapas om Sverige genomför de åtgärder som EU:s energieffektiviseringsdirektiv föreslår. Sverige bör inte missa de möjligheter till nya jobb i form av analyser, projektering, installationer, byggnadsåtgärder, och driftförändringar i anläggningar över hela landet som direktivets genomförande skulle kunna generera!

    De företag som dagligen arbetar med energieffektivisering vet att det snart sagt på varje område finns kostsamma gamla och dåligt dimensionerade installationer. Nya smarta lösningar som skulle innebära bättre ekonomi för kunderna och som samtidigt skulle vara bättre för miljön och klimatet finns redan på marknaden. Ibland kan förhållandevis enkla åtgärder, i linje med det nya direktivet, bereda marken för att modernisera och energieffektivisera det svenska samhället. Alla dessa åtgärder skapar nya jobb.

    Behoven finns, lösningarna finns – så varför händer nästan ingenting?

    Att sitta med armarna i kors leder inte framåt. Med de kunskaper om marknaden som EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, har, menar vi att man bland annat bör överväga följande åtgärder för att Sverige ska bli ett föregångsland inom energieffektivisering:

    Energieffektivisering kräver en handlingsplan. Alla  energieffektiviseringsåtgärder kan oftast inte genomföras i ett enda svep. Det krävs någon sorts handlingsplan för att rätt åtgärd görs i rätt ordning. Korrekt utförda energideklarationer för byggnader skulle kunna vara vägledande för åtgärder i fastigheter. Kartläggningar av små och medelstora företag kan ha samma funktion, men framför allt behövs ett ledningssystem av den typ som man fordrar för de företag som deltar i PFE-programmet (Programmet för energieffektivisering som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag).
    Den planerade nedläggningen av PFE-systemet skadar hela tanken med att ge marknaden de signaler och riktlinjer den behöver. Detta system behöver snarare utvecklas och utvidgas till flera sektorer än avvecklas!

    Marknaden behöver fler startpunkter för att få igång de många små kunderna med de många små möjligheterna som när de adderas till varandra blir en stor resurs. Vita certifikat (Energy efficiency obligations i direktivet) kan bli en sådan startpunkt för att nå ut bredare.

    Energieffektiviseringsdirektivets övriga förslag om grön upphandling och om att öka takten och kraven vid renoveringar skulle kunna bidra till att skapa energisystem där energin gör nytta och inte slösas i onödan. Alla dessa förslag kan påverka sysselsättningen positivt och utveckla ett angeläget industriområde med stora exportmöjligheter.

    Kunderna är intresserade av energieffektiva lösningar och våra företag kan erbjuda sådana leveranser, men de institutionella förutsättningarna saknas. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och synpunkter på hur man kan skapa ett proaktivt klimat för smart energieffektivisering, flera jobb och en modern industri i Sverige som hänger med i den internationella utvecklingen.

    /Lotta Bångens, Hans Nilsson