Debattinlägg

  1. red

    Lysande spara energi på belysningen

    Att använda energin effektivare är en hörnsten för att vi ska kunna klimatanpassa våra samhällen och nå uthållig, billig och säker energiförsörjning. Därför är det häpnadsväckande att så lite görs, trots ett energieffektiviseringsdirektiv med tydliga mål fram till 2020.

    Det konstaterar EEF:s ordförande Hans Nilsson och Mats Holme, vd i Belysningsbranschen i ett debattinlägg i Dagens samhälle:

    ”Det är mycket positivt att miljön diskuterades flitigt i EU-valrörelsen. Samtidigt har krisen i Ukraina och frågan om den ryska gasen bidragit till att energisäkerhet åter blivit aktuellt, och därigenom även ökat effektiviseringens betydelse. I bästa fall bidrar dessa senaste tidens händelser till att arbetet med energieffektivitet tar konkreta steg framåt. Men hittills har potentialen i energieffektivisering i alltför hög utsträckning försummats.

    Framför allt har EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) – som implementerats i svensk lagstiftning i från och med första juni – i sina väsentliga delar negligerats i Sverige. Enligt direktivet ska EU:s primärenergianvändning minska med 20 procent till år 2020. Varje land ska vidta åtgärder som innebär att man årligen ska spara 1,5 procent av energianvändningen fram till 2020.

    Enligt EUs förslag skulle detta ske antingen genom att energiföretagen är förmedlare av åtgärder eller att länderna ger andra lika kraftfulla förslag. Sverige avstod från båda.

    Nyligen granskade The Coalition for Energy Savings ländernas förslag och fann stora brister i trovärdighet. Bland de europeiska länderna hamnar Sverige långt nere på listan med endast två poäng av sex möjliga. Med andra ord bedöms den svenska implementeringen av direktivet som undermålig.

    Effektivare energianvändning borde enligt OECD-organet IEA (International Energy Agency) vara det första valet i alla överväganden om förändringar i energisystemet. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska klimatpåverkan. Enligt IEAs World Energy Outlook 2012 skulle vi nästan klara klimatmålet med enbart den lönsamma potentialen för effektivisering. Energieffektivisering går enligt IEA dessutom hand i hand med utvecklingen av förnybar energi och är en nyckel till att öka industrins konkurrenskraft.

    I USA har man i dagarna lanserat ett program som avser att minska utsläppen av koldioxid med 30 procent. Bland åtgärderna ingår effektivare energianvändning och bedömningen är att detta bland annat ska fördubbla produktiviteten i landets industri – och skapa en miljon nya jobb.

    Effektivare energianvändning handlar om precis detta. Produktivitet, jobb, uthållighet och säkerhet. IEA har nyligen visat på 15 olika sidoeffekter som följer av effektivare energianvändning. Det är effekter som sällan tas med i den enskilda kalkylen, men som ibland överskuggar de vinster man gör i sparad energi. För tillfället arbetar OECD-organet vidare med att kvantifiera vinsterna och en första bedömning visar att dessa är minst 50 procent och upp till 250 procent större än energivinsten.

    Effektivisering händer naturligtvis inte av sig själv. Det kan vara svårt att prioritera och konkretisera bland de möjliga åtgärder som står till förfogande. Men det är precis vad Sverige och andra länder måste göra.

    Belysning är ett konkret område med enorm energisparpotential. Det har dessutom mycket konkreta sidoeffekter för produktivitet och välbefinnande, som i sin tur visar sig i till exempel minskad sjukfrånvaro på arbetsplatser. I lokaler, till exempel, står belysning för uppemot 30 procent av den totala energianvändningen. Samtidigt har nästan hälften av Sveriges offentliga lokaler fortfarande omoderna belysningssystem, och förvånansvärt nog installeras ofta belysning med gammal teknik även i nya byggnader.

    Ett exempel på genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige är det uppdrag som regeringen i förra veckan gav Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. De två myndigheterna ska energieffektivisera de offentliga byggnader de förvaltar.

    Det är naturligtvis ett positivt initiativ, inte minst med tanke på att staten och den offentliga sektorn ska agera föredöme i arbetet för ökad energieffektivitet. Desto tråkigare är det att man återigen går miste om en stor sparpotential på belysningssidan när man väljer att endast satsa på fastighetselen, det vill säga elen som går till byggnadens funktioner. Därmed utesluts elen som går till verksamheterna i byggnadens lokaler.

    Genom att byta ut gamla belysningssystem till ny smart belysning, kan vi minska energiförbrukningen med upp till 80 procent. Det skulle spara lika mycket energi som alla vindkraftverk i Sverige producerade år 2011. Beräkningar visar att besparingspotentialen inom belysningsområdet är 6 TWh/år.

    Det finns med andra ord lysande möjligheter att spara på energin och därmed lägga grunden till ett helt förnybart och uthålligt energisystem. Men varför händer så lite ändå i praktiken? Vi måste göra stora ansträngningar för att främja nya och mer energieffektiva lösningar, ha en reell möjlighet att nå de uppsatta målen för energieffektivitet – och visa att viljan finns där.”

  2. red

    Regeringen måste stå upp för klimatpolitiken i EU!

    Diskussionerna om hur EU kan och bör förbättra sin energieffektivitet kan inte separeras från energi, konkurrens och klimatfrågor.

    När Europeiska rådet träffas nu på torsdag den 20 mars kommer EU-kommissionen föreslå att energieffektivisering inte ska diskuteras som en del av EU:s klimat- och energimål för 2030. Det kan få stora konsekvenser för EU:s klimatpolitik och är något som de svenska deltagarna på toppmötet måste kritisera.

    Det skriver Schneider-Electric och EEF i ett gemensamt debattinlägg publicerat i Dagens Samhälle 18 mars 2014

  3. red

    Öppet brev till Fredrik Reinfeldt om energi- och klimatmål

    I ett öppet brev uppmanar idag EEF tillsammans med ett 20-tal representanter från näringsliv och civilsamhälle Fredrik Reinfeldt att driva på för tre ambitiösa och bindande mål i EUs energi- och klimatpaket för 2030.

    ÖPPET BREV EU2030 140211

    I sitt gemensamma pressmeddelande skriver undertecknarna:

    Den 22 mars träffas EU:s regeringschefer för att ta ställning till vilka mål som det nya energi- och klimatpaketet för 2030 ska omfatta. Sveriges position i frågan är än så länge oklar. Undertecknarna uppmanar i brevet Fredrik Reinfeldt att driva en linje som respekterar majoriteten av de svenska EU-parlamentarikernas ställningstagande om tre bindande mål på:

    • minst 50% utsläppsminskningar
    • minst 40% förnybar energi med nationella bindande mål
    • minst 40% energieffektivisering

    Brevundertecknarna menar att det endast är tre bindande och tillräckligt ambitiösa mål som gör det möjligt för EU att nå sitt långsiktiga mål till 2050. Samtidigt visar bland annat Kommissionens egen konsekvensanalys att tre mål har de mest positiva sammantagna effekterna för såväl klimatet som EUs konkurrenskraft, sysselsättning och leveranssäkerhet.

    Brevet har undertecknats av: Peter Nygren, Arise; Hans Nilsson, EEF; Birgitta Govén, EnergiRådgivarna; Per Witalisson, Eolus; Johan Falk, Föräldravrålet; Omid Ashrafi, Newsec; Anna Borgeryd, Polarbröd; Göran Bryntse, SERO; Lars Andrén, Svensk Solenergi; Lisa Malmquist Ekstrand, Vestas; Håkan Wirtén, WWF; Joakim Karlsson, Envac; Pontus Löfstrand, EWT; Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen; Linda Burenius Magnusson, O2 Vindel; Johline Lindholm, PUSH Sverige; Peter Zachrisson, Stena Renewable; Mats Fagerström, Telge Energi; Maria Röske, Wpd

    Detta pressmeddelande administreras av föreningen 100% förnybart, till vilken även EEF  är anslutna. För mer information, kontakta:  Anna-Carin Windahl, Kommunikationsansvarig 100% förnybart, tel 0735 32 10 96, info@fornybart.org

    Det öppna brevet fick under dagen uppmärksamhet i flera medier:

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-risas-for-laga-miljomal_8982510.svd

    http://www.svt.se/nyheter/sverige/reinfeldt-kritiseras-for-laga-miljomal

    http://www.dagensopinion.se/kritik-mot-fredrik-reinfeldts-tystnad-klimatfrågan

    http://miljo-utveckling.se/statsministern-far-kritik-for-miljomal/

    http://www.dagensarena.se/innehall/tung-kritik-mot-reinfeldts-miljopolitik/

    http://papernet.se/alla/nyheter/naringslivsuppmaning-till-bindande-klimatmal/

    Brevet diskuterades även på Twitter.

  4. red

    Företag kräver bindande klimatmål

    Vem tjänar på ett försämrat klimat och lägre energimål? Det kommer företrädare för ett 90-tal företag som verkar för förnybar energi, däribland Ikea, att diskutera på sitt möte i Bryssel den 12 februari.

    Representanter för dessa företag kräver bindande klimatmål och en tydlighet för förnybar energi i Europa. De menar att energimarknaden behöver långsiktiga mål – investeringskostnaderna är stora och osäkerhet om vad som gäller håller tillbaka investeringarna. Läs deras uppmaning här.

  5. red

    EEF uppmanar EU-parlamentariker att kräva bindande mål för energieffektivisering

    ”Vi i förnybart- och energieffektiviseringsbranschen i Sverige hoppas på ditt stöd för tre separata och bindande mål för utsläpps­minskningar, förnybar energi och energieffektivisering. Det är därför viktigt att det inte blir separata omröstningar för vart och ett av dessa mål utan att man antar utskottens förslag i dess helhet.”

    Det skriver EEF tillsammans med tre andra organisationer i ett brev till EU-parlamentarikerna som idag den 5 februari 2014 röstar om EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030.

    ”Omröstningen kommer i en avgörande tidpunkt för Europas klimat- och energipolitik, ett par veckor innan statscheferna beslutar om ramverket för 2030. Om Europaparlamentets ledamöter bekräftar resultatet av industri- och miljöutskottens omröstning, kan det i stor utsträckning påverka det slutliga resultatet.

    Vi menar att det finns flera viktiga skäl till att inte backa från den nuvarande ordningen med tre klimat- och energimål, och i synnerhet ett ambitiöst förnybarhetsmål:

    För det första är erfarenheterna av EU:s utsläppshandelssystem, det enda gemensamma instrument som skulle kvarstå om det endast blir ett utsläppsmål, en stor besvikelse och investerarnas förtroende för systemet är kört i botten. Priset för att släppa ut ett ton koldioxid ligger på omkring 40 kronor. Ett pris som skulle behöva mångdubblas för att reflektera utsläppens verkliga kostnad och stimulera investeringar i grön teknik. Som jämförelse kan nämnas att den generella svenska koldioxidskatten är 1080 kronor per ton, det vill säga 27 gånger högre. Det är istället de övriga målen, framförallt det bindande förnybarhetsmålet, som möjliggjort den snabba utvecklingen av förnybar energi i flera europeiska länder de senaste åren. Det internationella energiorganet IEA har sammanfattat frågan som beslutsfattarna nu måste ställa sig: Är vi villiga att offra det som har fungerat till förmån för det som inte har fungerat?

    För det andra importerar EU i dag över 50 procent av energin och andelen ökar. När vi lägger majoriteten av våra energipengar på att importera fossila bränslen underminerar vi samtidigt EU:s inhemska industri. En stor del av industrin som tillverkar den förnybara och energieffektiva tekniken finns i EU, inte minst i Sverige med både stora och små innovativa företag. Med bindande mål för förnybar energi och effektivi­sering kan vi säkerställa att en större andel av våra energipengar går till att öka vår försörjningstrygghet och minska importberoendet.

    För det tredje skapas arbetstillfällen, så kallade gröna jobb. Tiotusentals arbetstillfällen har redan skapats inom och kring sektorn för förnybar energi i Sverige. Den europeiska vindkraftbranschen beräknar att man kan skapa 500 000 nya jobb fram till 2030, förutsatt att ett ambitiöst mål för förnybar energi sätts upp. Även EU-kommissionens nyligen publicerade konsekvens­bedömning för 2030, pekar på att ett mål för förnybar energi på 30 procent skulle skapa 568 000 fler jobb i Europa 2030 jämfört med om man sätter lägre eller inga mål för förnybar energi och energieffektivitet. Sverige har goda förutsättningar att vara teknikledande.

    För det fjärde innebär utsläppshandel som enda gemensamma EU-styrmedel att man underskattar klimatfrågans inneboende långsiktighet. Utsläppshandeln styr mot de kortsiktigt billigaste utsläpps­minskningarna som ofta är otillräckliga och dessutom kan leda till inlåsningar som motverkar de långsiktigt mest effektiva klimatåtgärderna. Många tekniker inom förnybar energi och effektivisering, som är helt avgörande på lång sikt, har en kortsiktigt högre kostnad men potential för radikala utsläpps­minskningar. Utsläppshandeln måste alltså kompletteras med styrmedel som säkerställer att de tekniker som är nödvändiga för att lösa klimatfrågan på lång sikt snabbt blir lönsamma. Annars riskerar investeringar att skjutas på framtiden och den totala kostnaden för att minska utsläppen bli högre.

    För det femte förväntar sig EU-medborgarna en satsning på förnybart. I den senaste Eurobarometer­undersökningen i frågan, sa 67 procent av svenskarna att de tycker att förnybar energi är det alternativ som ska prioriteras för de kommande 30 åren. Bara hälften så många trodde på kärnkraft, 5 procent på CCS-teknik och 3 procent på okonventionella fossila bränslen som skiffergas. I många andra länder, bl.a. Frankrike, Tyskland, Irland, Danmark och Finland var stödet för förnybar energi ännu högre än i Sverige.

    Slutligen är syftet med EU:s klimat- och energipolitik bredare än att enbart sänka de egna utsläppen. EU:s andel av de globala utsläppen uppgår till cirka 11 procent. Ur detta perspektiv är EU:s roll som vägvisare, att leda omställningen och på så sätt få med sig stora utsläppsländer, kanske det viktigaste syftet med EU:s klimatpolitik. Genom ambitiösa och bindande mål, inte bara för utsläppen utan även för förnybar energi och effektivisering, sänder EU en tydlig signal om sina prioriteringar och kan bidra till möjliga genombrott i de globala klimatförhandlingarna. Misslyckas EU med att ta fram kraftfulla mål, har vi ingen position att påverka globalt inför det avgörande mötet i Paris 2015. Det minskar väsentligt möjligheten att få ett avtal som räcker för att klara 2-gradersmålet och därmed undvika klimatkonsekvenserna.

    Av dessa skäl uppmanar vi dig att stödja Delvaux-Szymanskis rapport som antagits av industri- och miljöutskotten ENVI och ITRE. Särskilt kravet på tre bindande mål för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energi­effektivitet enligt paragraf 4.”

    Med vänlig hälsning

    Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi

    Gustav Melin, vd Svebio

    Lars Andrén, ordförande Svensk Solenergi

    Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen, EEF

    4 februari 2014

     

  6. red

    Framtidens energisystem – slutreplik i debatten i GP

    Det behövs en bred politisk energiöverenskommelse för att energibranschen ska kunna nyinvestera i både elnät och produktion, skriver Hans Nilsson i Göteborgs Posten i en slutreplik den 11 oktober tillsammans med andra företrädare för den förnybara energibranschen.

    Debatten om Framtidens energisystem – hur ska de se ut? startades i GP 25 september.

    I sin replik skriver Anders Richert, Svensk Energi, att man inte kan diskutera en utbyggnad av förnybar elproduktion utan att diskutera storleken på de nätinvesteringar som kommer att krävas, och likställer detta med att vilja minska biltrafiken i Göteborg utan att fundera på att bygga ut spårvagnsnät, cykelbanor eller busslinjer (GP Debatt 1/10). Problemet är att vi ännu inte bestämt oss för att ”minska biltrafiken”.

    Branschen vet helt enkelt inte om det är cyklar och bussar eller nya bilar som ska byggas. Lika lite vet vi om det ska investeras i cykelbanor och spårvagnslinjer eller motorvägar och parkeringsplatser. Det behövs därför en långsiktig och bred politisk energiöverenskommelse för att energibranschen över huvud taget ska veta vad vi arbetar mot. Blir det ny kärnkraft eller ska vi satsa på en omställning till förnybar energi?

    Investeringar i näten görs redan i dag

    Visst kräver en omställning till förnybar elproduktion investeringar i elnäten, men sanningen är att stora investeringar i elnäten behövs alldeles oavsett vilken typ av ny kraftproduktion vi kommer att ha. Sant är också att producenter av förnybar el redan investerar kraftigt i nätutbyggnad och bygger de nät och nätförstärkningar som krävs inom ramen för sina projektbudgetar. Vidare bekräftar energiminister Anna-Karin Hatt att investeringarna i stamnätet nu tiofaldigas (Brännpunkt 8/10).

    Stora delar av det elnät som byggdes på mitten av 1900-talet är nu i behov av reinvesteringar. Frågan är om befintliga ledningar ska bytas ut mot nya eller om investeringarna bör ske utifrån förutsättningen att produktionen blir allt mer decentraliserad.

    Bortkastade investeringar

    Om man läser den perspektivplan som Svenska Kraftnät publicerade i slutet av april ser man att flera investeringar i näten ska göras för att förstärka just runt kärnkraftverken. Men till vilken nytta byggs ledningar som ska stå i 40-60 år om kärnkraftsblock ska börja tas ur drift redan om tio år?

    Vår mening är att det krävs en bred energiöverenskommelse också för att säkerställa nätinvesteringarnas riktighet. Det vore olyckligt om elkundernas pengar felinvesteras till följd av den rådande politiska osäkerheten.

    Precis som Anders Richert skriver har energibranschen långa planeringscykler. Det är därför viktigt att politikerna tar frågan på allvar och redan nu sätter mål bortom 2020. Att det krävs investeringar i både nät och produktion är självklart. Lika uppenbart är det att det både är billigare och bättre för Sverige att ställa in siktet på ett 100 procent förnybart energisystem.

    Pär Börjesson, Agendum Energi

    Johan Ehrenberg,  Egen El

    Oskar Englund,  Ekologistas

    Hans Nilsson,  Energieffektiviseringsföretagen

    Birgitta Govén,  Energirådgivarna

    Pontus Löfstrand,  EWT

    Linda Burenius Magnusson,  O2

    Olivia Linander,  PUSH Sverige

    Lars Andrén,  Svensk Solenergi

    Johanna Olesen,  Svensk Vindkraftförening

    Lena Lindahl,  Sustainable Sweden Association

    Göran Bryntse,  SERO

    Maria Röske,  wpd

     

  7. red

    Svensk Energi vill inte ge råd om minskad elanvändning

    Elbolagens branschorganisation Svensk Energi driver kampanjen Ladda Sverige, en kampanj som går på tvärs mot EU:s och energimyndighetens intentioner, skriver EEF i ett debattinlägg i dagens utgåva av Dagens Nyheter tillsammans med Naturskyddsföreningen, Sabo, Swedisol och Veidekke.

    EEF:s ordförande Hans Nilsson skriver tillsammans med de fyra övriga organisationerna:

    ”Både EU och den svenska energipolitiken poängterar att vi bör spara på och effektivisera vår elanvändning. Energimyndigheten föreslår att det ska införas frivilliga avtal för energibolag som aktivt bidrar till energieffektivisering hos sina slutkunder.

    Men samtidigt driver elbolagens branschorganisation Svensk Energi en kampanj för att få elbolagen att sluta ge råd till sina kunder om hur de kan minska sin elanvändning. Kampanjen går helt på tvärs mot Sveriges officiella energipolitik.

    ”Ladda Sverige är ett initiativ från Svensk Energi för att sprida kunskap om el och elanvändning”, skriver branschorganisationen Svensk Energi på sin hemsida om detta fleråriga projekt.

    I en intern kommunikationsstrategi framgår att Svensk Energi vill få elbolagen att sluta informera elkunderna om hur de kan minska sin elförbrukning. I strategin skriver de bland annat: ”Om projektet får negativ publicitet ökar också risken för att enskilda medlemmar inte orkar hålla i den ursprungliga planen utan faller tillbaka i beteenden som att uppmana elanvändarna att minska elanvändningen.”

    ”Att förändra synen på el från en dyr miljöbov till en prisvärd hjälte kommer att kräva uthållighet och uppslutning bland majoriteten av elföretagen”, skriver Svensk Energi i sin kampanjstrategi. Det viktigaste medlet förefaller vara att: ”Elföretagens kommunikation bör ändras från allmänna tips om minskad elanvändning till att tydligare förklara elens fördelar.”

    Svensk Energi formulerade flera konkreta interna beteendemål för 2012, bland annat att antalet ”negativa kampanjer” (med råd om hur man kan minska sin elförbrukning) i branschen halveras och att elbolagen som är medlemmar i Svensk Energi tar bort ”släcka lampan-tipset” från sina hemsidor. Samtidigt beskrivs ”flera enskilda elföretags kommunikation för minskad användning av el” som ett hinder för att nå målen.

    Lyckligtvis verkar inte alla elbolag följa branschorganisationens råd. Tranås Energi ger exempelvis elspartips på sin hemsida och erbjuder energitjänster där man hjälper företag att spara energi. Vattenfall skriver på sin sida: ”Med enkla medel kan du dra ner 15–20 procent på dina belysningskostnader och samtidigt få bättre belysning.”

    Eon menar att vi kan ”spara pengar och miljön med rätt belysning” och de uppmanar oss: ”Släck lamporna när du lämnar ett rum.”

    Svensk Energi påstår i sin strategi att ”tips om att släcka lampan ger varken någon effekt på klimatet eller i hushållskassan”. På detta sätt trivialiserar man medborgarnas vilja och ambitioner.

    För visst påverkas klimatet. Det är ett allmänt accepterat faktum att reducerad svensk elanvändning ökar möjligheterna till elexport. I det integrerade nordeuropeiska elsystemet skapar det förutsättningar att minska koldioxidutsläppen i kolkraftverk i andra länder. Sverige kan alltså göra en viktig miljöinsats samtidigt som vi får exportintäkter.

    Också Svensk Energi har tidigare varit väl medvetet om att ökad elexport har en stor klimatnytta. I slutet av 2011 konstaterade Svensk Energis vd Kjell Jansson på deras hemsida att Sveriges nettoexport av el samma år för våra grannländer innebar ”minskade utsläpp med 3,5–5,5 miljoner ton”.

    Nu talar man ett annat språk. I ett pressmeddelande i samband med att kampanjen Ladda Sverige lanserades, kritiserade Svensk Energi att många hushåll, enligt en opinionsmätning, planerar att ”minska klimatutsläppen genom att använda mindre hushållsel, vilket alltså inte påverkar klimatet”.

    ”Att ’elspäka’ sig är ingen lösning på klimatfrågan”, sa Kjell Jansson.

    Detta är nonsens. Det är en självklarhet att all elanvändning påverkar miljön och det är därför som Naturskyddsföreningen i sitt miljömärkningssystem av el (el märkt Bra Miljöval) har krav på energieffektivisering.

    Energimyndigheten konkretiserar klimatnyttan på ett tydligt sätt: ”Minskar du elkonsumtionen med en kilowattimme gör du det möjligt att minska koldioxidutsläppen med ungefär ett kilo. ”Och samtidigt påverkas plånboken.

    EU har i förarbetet till sitt senaste direktiv om effektivisering bedömt att vi kan ha det lika bra som vi har det i dag i hemmen, på arbetsplatserna och i transporterna med bortemot en tredjedel mindre energi. Det är den lönsamma sparpotentialen som skulle gynna våra plånböcker, säkra existerande jobb och skapa nya.

    Därför har EU föreslagit att vi åtminstone försöker spara två tredjedelar av det som är lönsamt till 2020. Det är inte att späka sig – det är en gåva man ger sig själv i dag och världen inför framtiden.

    EU förbereder nu nästa steg, nämligen vad vi behöver göra efter 2020. Inte oväntat är Svensk Energis hållning avvisande. Man säger i ett tidigt utspel att man anser att bindande mål för förnybar energi och energieffektivisering inte är nödvändiga.

    Energimyndigheten verkar dock ha ett stort förtroende för elbolagens vilja att hjälpa sina kunder att effektivisera sin energianvändning. För drygt en månad sedan lämnade myndigheten ett underlag till regeringen kring hur Sverige kan klara kraven i EU:s energieffektiviseringsdirektiv.

    Detta underlag innehåller bara ett helt nytt styrmedel – frivilliga avtal för energibolag som aktivt bidrar till energieffektivisering hos sina slutkunder.

    Är myndigheten medveten om att elbolagens branschorganisation samtidigt bedriver en kampanj för att få sina egna medlemsbolag att sluta informera kunderna om hur vi kan minska vår elanvändning?

    Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
    Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen
    Kurt Eliasson, vd Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag
    Conny Pettersson, vd Swedisol
    Johnny Kellner, teknik- och miljöchef Veidekke i Sverige

  8. red

    ”Effektivare energianvändning skapar tusentals nya jobb”

    I ett debattinlägg som publiceras i DN 16 mars skriver ett stort antal föreningar, däribland EEF, som ingår i nätverket 100 % förnybart, att man oroas över att Energieffektiviseringsdirektivet inte kommer att användas som den möjlighet det innebär att sätta upp tuffa energikrav som är bra för miljön och klimatet och som samtidigt kan ge många nya gröna jobb.

    Det är anmärkningsvärt om politiska beslut skulle förhindra kommuner att sätta tuffa energikrav för byggnader på egen mark och därmed riskera att bromsa spridningen av nya lösningar som skapar arbetstillfällen och konkurrenskraft, skriver man bland annat.

    Läs hela inlägget här

  9. red

    Energieffektivisering skapar nya jobb

    I ett öppet brev till samtliga partier i Riksdagen skriver EEF idag följande, med anledning av att EU:s energieffektiviseringsdirektiv nu ska förverkligas i medlemsstaterna:

    100 000-tals arbetstillfällen kommer att skapas om Sverige genomför de åtgärder som EU:s energieffektiviseringsdirektiv föreslår. Sverige bör inte missa de möjligheter till nya jobb i form av analyser, projektering, installationer, byggnadsåtgärder, och driftförändringar i anläggningar över hela landet som direktivets genomförande skulle kunna generera!

    De företag som dagligen arbetar med energieffektivisering vet att det snart sagt på varje område finns kostsamma gamla och dåligt dimensionerade installationer. Nya smarta lösningar som skulle innebära bättre ekonomi för kunderna och som samtidigt skulle vara bättre för miljön och klimatet finns redan på marknaden. Ibland kan förhållandevis enkla åtgärder, i linje med det nya direktivet, bereda marken för att modernisera och energieffektivisera det svenska samhället. Alla dessa åtgärder skapar nya jobb.

    Behoven finns, lösningarna finns – så varför händer nästan ingenting?

    Att sitta med armarna i kors leder inte framåt. Med de kunskaper om marknaden som EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, har, menar vi att man bland annat bör överväga följande åtgärder för att Sverige ska bli ett föregångsland inom energieffektivisering:

    Energieffektivisering kräver en handlingsplan. Alla  energieffektiviseringsåtgärder kan oftast inte genomföras i ett enda svep. Det krävs någon sorts handlingsplan för att rätt åtgärd görs i rätt ordning. Korrekt utförda energideklarationer för byggnader skulle kunna vara vägledande för åtgärder i fastigheter. Kartläggningar av små och medelstora företag kan ha samma funktion, men framför allt behövs ett ledningssystem av den typ som man fordrar för de företag som deltar i PFE-programmet (Programmet för energieffektivisering som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag).
    Den planerade nedläggningen av PFE-systemet skadar hela tanken med att ge marknaden de signaler och riktlinjer den behöver. Detta system behöver snarare utvecklas och utvidgas till flera sektorer än avvecklas!

    Marknaden behöver fler startpunkter för att få igång de många små kunderna med de många små möjligheterna som när de adderas till varandra blir en stor resurs. Vita certifikat (Energy efficiency obligations i direktivet) kan bli en sådan startpunkt för att nå ut bredare.

    Energieffektiviseringsdirektivets övriga förslag om grön upphandling och om att öka takten och kraven vid renoveringar skulle kunna bidra till att skapa energisystem där energin gör nytta och inte slösas i onödan. Alla dessa förslag kan påverka sysselsättningen positivt och utveckla ett angeläget industriområde med stora exportmöjligheter.

    Kunderna är intresserade av energieffektiva lösningar och våra företag kan erbjuda sådana leveranser, men de institutionella förutsättningarna saknas. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och synpunkter på hur man kan skapa ett proaktivt klimat för smart energieffektivisering, flera jobb och en modern industri i Sverige som hänger med i den internationella utvecklingen.

    /Lotta Bångens, Hans Nilsson