Debattinlägg

  1. red

    ”Dags för mer ambitiösa mål för energieffektivisering!”

    Stora mängder energi slösas bort i Sverige. Det är dags att sätta upp nya ambitiösare mål för energieffektivisering. Att spara energi är dessutom billigare än att bygga ut förnybar produktion, skriver Göran Bryntse, SERO, Hans Nilsson, ordförande i EEF och Lotta Bångens, vd i EEF, i en debattartikel i Ny teknik 10 november 2015.

    Debattörerna kräver att:

    • Energikommissionen överväger vita certifikat för att säkerställa att lönsam energieffektivisering blir utförd.
    • Ett nytt ambitiöst mål för energieffektivisering tas fram.
    • Energimyndigheten får i uppdrag att föreslå hur ett svenskt system för vita certifikat ska utformas.

    Läs hela artikeln här

  2. red

    ”Boverket tänker fel om bostäder och energi”

    Kritiken växer mot förslag på hur bostäder i framtiden ska bli mer energieffektiva. I Boverkets förslag handlar det inte om hur man bygger, utan med vad man värmer huset. Boverket måste arbeta om förslaget, skriver en rad debattörer gemensamt i Svenska Dagbladet den 15 september 2015.

    När Boverket lutar sig emot EU:s energiprestandadirektiv är det fel. Av direktivet framgår tydligt att syftet är att främja en förbättring av energiprestandan i byggnader. Det uppnås inte med Boverkets nya förslag eftersom deras metod för att beräkna nära-nollenergibyggnaders energiprestanda är missvisande. En nära-nollenergibyggnad skulle med Boverkets metod kunna ha mycket bra energiprestanda på pappret, även om byggnaden har mycket hög energianvändning. Det korrekta vore att välja en metod som inkluderar all den energi som faktiskt behöver tillföras byggnaden. Först då uppnås direktivets syfte att sporra till utveckling av mer energieffektiva byggnader, skriver debattörerna.

    Se även EEF:s remissvar här angående Boverkets utredning om Svensk tillämpning av Nära-nollenergibyggnader.

     

     

  3. red

    Vad menar Energimyndigheten?

    Vi har med förvåning tagit del av Energimyndighetens skrivningar i dokumentet ” Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer” (2015-003055) där man skriver:

    ”Minskad energianvändning och energieffektivisering leder inte per automatik till förbättrad försörjningstrygghet. Försörjningstrygghet handlar i praktiken om att användares behov ska tillgodoses genom att störningar och avbrott minimeras samt att konsekvenser av dessa – om de ändå inträffar – kan förebyggas och lindras. Exempelvis kan en minskad energianvändning leda till lägre diversifiering av tillförseln, vilket skulle kunna öka konsekvenserna för användaren om störningar eller avbrott inträffar.”

    Är det verkligen Energimyndighetens mening att varna för effektivare energianvändning och att energieffektivisering kan leda till minskad försörjningstrygghet!?

    Detta synsätt tycks gå stick i stäv med all erfarenhet och all logik och delas heller inte av tongivande nationer i deras överväganden inför kommande klimatbeslut, till exempel som de återges i G7-ländernas deklaration från toppmötet i Bryssel

    Vi är verkligen nyfikna på att få veta hur detta myndighetens resonemang är underbyggt eller om det bara är en olycklig formulering. I det senare fallet hoppas vi på en snar och tydlig korrigering!

    Hans Nilsson, ordförande i EEF

    Lotta Bångens, vd i EEF

  4. red

    ”Stöd till metodutveckling bättre än komponentbidrag”

    Istället för subventioner till inköp av nya byggnadskomponenter som energieffektiva fönster bör satsningar ske på metodutveckling och innovativa lösningar för renovering av befintliga fastigheter. Det skulle ge större effekt på energianvändning än regeringens subventioner. De synpunkterna framför Fastighetsägarna tillsammans med Byggherrarna och Sveriges Byggindustrier i ett brev till bostadsministern Mehmet Kaplan, enligt Fastighetstidningen.

    Förslaget om stöd lades fram av regeringen som en del av vårbudgeten och är tänkt att träda i kraft under 2016. Totalt handlar det om cirka 3 miljarder i stöd riktat till energieffektiviseringar i miljonprogrammet.

    – Regeringen har goda intentioner i sin energieffektiviseringspolitik men tyvärr missar den målet. Det är inte enbart hus byggda på 60- och 70-talen som är i behov av renoveringar utan även hus byggda på 90-talet med stora fönster och hög energianvändning. Där skulle stöd för energieffektivisering ge minst lika stor effekt som i miljonprogrammet, säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige.

    Genom att utforma stödet i form av ett komponentbidrag för exempelvis tilläggsisolering av fasader eller utbyte av fönster riskerar regeringen dessutom att driva upp kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder, när efterfrågan styrs av politiska beslut snarare än kundernas efterfrågan, skriver man i i brevet till bostadsministern.

  5. red

    ”Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”

    Det räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap. Nu gäller det att fylla EUs energiunion med innehåll som inte låser fast Europa i fossilberoende, skriver Anders Wijkman, Lotta Bångens, Hans Nilsson och Stefan Edman i en replik i Ny Teknik till Peter Eriksson och Lise Nordins debattartikel i samma tidning den 19 mars.

    ”Miljöpartiets Peter Eriksson och Lise Nordin uttrycker i sin debattartikel befogad oro över den cementering av fossila investeringar som EUs nya energiunion riskerar att resultera i. Det visar slutsatserna från Europeiska Rådets sammanträde i torsdags med all önskvärd tydlighet. Då räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”.

    Det är centralt att Sverige nu agerar kraftfullt för att unionen levererar enligt ursprungstanken – en konkurrenskraftig energipolitik som via energieffektivisering leder bort från fossilberoende.

    När den Europeiska energiunionen lanserades i februari var det med orden ”Effektivisering först” (Efficiency first). Ska man ta EU på orden innebär detta ett fundamentalt nytänkande. Energieffektivisering ska nu likställas med olika energislag, som olja, gas eller el, och konkurrera på lika villkor med dessa.

    Nyordningen är central. Tidigare har tillförsel av mer energi dominerat. Nu ansluter sig EU till – och vidareutvecklar – det som International Energy Agency (IEA) sagt om energieffektivitet sedan flera år. Att effektivare energianvändning är det ”viktigaste bränslet”. Det beskrivs som ”ett osynligt kraftpaket”.

    I World Energy Outlook 2012 – IEA:s flaggskepp – visades att lönsamma åtgärder för effektivare energianvändning ensamt kan leda till utsläppsminskningar som nära nog klarar 2-gradersmålet för global uppvärmning. EU verkar nu vilja ta steget att göra detta verkligt genom sin energiunion.

    Konsekvenserna för oss alla kan bli dramatiska, lika påtagliga som övergången från trådtelefon med snörväxel till mobiltelefon, eller från 78-varvs trattgrammofon till Spotify. I framtiden kanske vi inte köper kylskåp från en butik, energi från en energihandlare och elöverföring från ett distributionsföretag. Vi kanske bara köper energinyttan från ett företag som byter ut apparaterna så att de alltid är energisnåla.

    Det är dock ett stort steg att gå från intention till verklighet. Det sker inte i ett steg utan fordrar avgörande förändringar i hur vi agerar i vardagen. Det handlar inte längre enbart om hur vi får fram kilowattimmarna – och varifrån – utan hur vi använder dem så att de gör mesta möjliga nytta för pengarna. Att sälja eller köpa billig energi blir inte längre det primära. Målet blir istället att se till att nyttan den förvärvade elen gör ställs i fokus – i form av ljus, kraft, transporter, värme och kyla.

    Denna process är redan på gång. I dag säljs energitjänster på olika områden, dock främst till industrin. Där sätts nyttan i fokus och installationerna effektiviseras så att energin används bättre – man gör, som det heter, ”mer med mindre”.

    Men om energieffektiviseringens potential ska skördas i hela sin omfattning måste energitjänsterna bli tillgängliga för alla kundgrupper och inte bara ett fåtal professionella.

    Om man menar allvar med ”effektivisering först” kommer det att krävas stora förändringar i hur samhället fungerar. Vi kommer att behöva kräva att paketlösningar levereras så att kunderna verkligen får möjlighet att köpa nytta över disk. Modellerna finns i andra länder helt eller delvis. Energy Efficiency Obligations eller vita certifikat är ett exempel. Paketleveranser av renoveringar, baserade på byggnadsdeklarationer (Green Deal i Storbritannien), är en annan.

    Etablerade aktörer kommer att ifrågasätta vad som sker och myndigheter kommer att hävda att det som är lönsamt borde ske av sig självt. Tyvärr visar just exemplen från andra länder att det fordras politisk vilja för att komma fram, komma rätt och göra det snabbt. Utan rätt typ av incitament kommer litet att hända.

    Fördelarna med en aktiv politik för effektivare energianvändning är, som både EU-kommissionen och IEA har visat, enorma – inte bara vad avser energisystemet som sådant utan i lika hög eller högre grad för ekonomin, jobben, näringslivet och miljön.

    EU-kommissionens förslag till energiunion har gett oss startskottet. Nu gäller det att också fylla unionen med innehåll som inte låser fast Europa i ett fortsatt dyrt och skadligt fossilberoende. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap i frågan – vilken position avser vi driva i EU och vilka är de konkreta förslagen som realiserar effektiviseringens potential?”

    Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och Återvinningsindustrierna

    Lotta Bångens, VD Energieffektiviseringsföretagen

    Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen

    Stefan Edman, biolog och teknologie hedersdoktor Chalmers

  6. red

    ”Svenska byggregler kan bryta mot EU-direktiv”

    Svenska staten bryter sannolikt mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Byggreglerna kan dessutom leda till ökad klimatpåverkan. Därför bör politikerna nu se till att förbättra energikraven, skriver tio energi- och miljöexperter i ett debattinlägg i Dagens Nyheter den 23 februari 2015.

    (…) ”Mängder av nationella och internationella studier visar att energieffektivisering både är en nödvändig och kostnadseffektiv åtgärd för att möta klimatutmaningen. I många fall är åtgärderna direkt ekonomiskt lönsamma, förutsatt att regelverken är klokt utformade och marknaderna fungerar. Men så är det inte alltid. Det gäller till exempel energikraven vid ny- och ombyggnation där det nuvarande svenska regelverket är både otillräckligt och felfokuserat. Byggnaderna beställs dessutom inte alltid av professionella förvaltare som fullt ut förstår värdet av energieffektiva byggnader.

    Effektivisering handlar i princip om att få ut mer nytta av en mindre insats – i det här fallet att värma upp rum och varmvatten med mindre åtgång av ändliga naturresurser och mindre utsläpp av skadliga klimatgaser.

    EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) bygger på denna princip. De nuvarande svenska byggreglerna tar dock inte sin utgångspunkt i hur mycket energiresurser som verkligen går åt för att värma huset eller hur mycket klimatet påverkas, utan utgår från den mycket snävare frågan om hur mycket energi som måste köpas. Därmed bidrar byggreglerna i värsta fall till att öka energiresursanvändningen och klimatpåverkan i stället för att minska den!

    (…)

    De tekniska och juridiska frågorna är förvisso komplicerade men principen bör vara enkel:

    Energikraven i byggreglerna ska vara långsiktiga och teknikneutrala, så att samma krav ställs på alla byggnader, oberoende av vilket uppvärmningssystem som installeras när huset byggs.

    Alla hus ska vara energisnåla under hela sin livslängd oavsett uppvärmningsform.

    Fastighetsägaren ska kunna välja sin uppvärmningsform.

    Det är på tiden att Sverige får byggregler som understöder våra egna och EU:s energi- och klimatmål. Vi vill alla vara med och bygga ett mer hållbart samhälle och ser fram emot teknikneutrala byggregler som uppmuntrar till energieffektivt byggande på riktigt.

    Länk här till hela debattinlägget

  7. red

    Nio av tio vill minska bostädernas klimatpåverkan

    Sju av tio tycker att det är viktigt att energin till deras bostäder kommer från förnybara energikällor. Och nio av tio anser att det är viktigt att det görs investeringar så att befintliga bostäder får minskad klimatpåverkan.

    Det visar en undersökning TNS Sifo gjort på uppdrag av HSB.
    – Det är glädjande att hushållens klimatmedvetenhet är så pass hög. Det är särskilt viktigt när bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning och koldioxidutsläpp, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB. I en debattartikel i Ny Teknik uppmanar han regeringen att med hjälp av elpriset peka ut de smutsiga kilowattimmarna och införa energisparlån.TNS Sifo som gjort undersökningen på uppdrag av HSB visar att omkring hälften (45 procent) anser att det är regeringens ansvar att energianvändning i bostadssektorn klimatanpassas. Resten (48 procent) anser att det är fastighetsägarnas ansvar.

    Sju av tio tycker att stöd till energieffektivisering av miljonprogrammet är en bra investering.
    – Det satsningar som gjorts för att energieffektivisera har framför allt handlat om nyproduktion. Samtidigt är det i det befintliga beståndet som det stora behovet finns. De tio senaste årens byggande motsvarar trots allt bara omkring fem procent av samtliga bostäder, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB

    1 104 personer mellan 15-79 år tillfrågades på uppdrag av TNS Sifo i november.

  8. red

    ”De som bor i lägenhet bör få möjlighet att bidra till energiomställningen”

    – Regeringen måste skyndsamt utreda hur också de som bor i lägenhet ska kunna stärka sin ställning på elmarknaden och bidra till energiomställningen, skriver företrädare för bland andra Naturskyddsföreningen, HSB och Hyresgästföreningen i ett debattinlägg den 7 januari i Sydsvenskan.

    – Regeringen kommer att undersöka möjligheterna att ytterligare underlätta för privatpersoner som vill producera egen el och att låta exempelvis lägenhetsinnehavare som är andelsägare av förnybar el att få del av skattereduktionen.
    Det skriver energiminister Ibrahim Baylan (S) i en replik den 21 januari.

    – Diskussionen får dock inte stanna vid möjligheter till egenproducerad el, behovet av effektivare användning är också en viktig aspekt.

    – Även här måste lägenhetsinnehavare finnas med i bilden

    – Regeringen vill därför införa ett stöd till energieffektiviseringar av miljonprogrammens flerbostadshus. Genom detta kan vi minska energiförbrukningen, vilket gynnar den enskilda konsumenten som får lägre energikostnader, men också minska samhällets klimatpåverkan, skriver Ibrahim Baylan vidare.

  9. red

    EU vänder klimatet ryggen – dags för Norden att ta över

    När man hör de svenska politikerna prata om klimatmålen kan man bara undra: ”När skall vi börja?”. Tydligen inte nu, utan senare, skriver Hans Nilsson, ordförande i 100% förnybart och i EEF i GP den 27 oktober 2014. Vi publicerar hela debattinlägget här:

    Sent natten till fredagen slutförhandlades EU:s klimat- och energimål för 2030. Resultatet (minst 40 procent utsläppsminskning, 27 procent förnybar energi och 27 procent energieffektivisering) definierades av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy som ”rättvist”. Man kan fråga sig för vem? Det är i själva verket oerhört defensivt och för klimatet otillräckligt. Till och med oljebolagen Shell och Statoil har ställt tuffare krav på EU:s målsättning!

    På hemmaplan var det en plågsam upplevelse att följa den svenska EU-nämndens diskussioner om målen och den pajkastning som ägde rum med de sifferkombinationer man menade borde gälla för EU:s klimatarbete. Vi lämnar sifferexercisen därhän och tittar på vad målen egentligen innebär. Det borde politikerna i EU-nämnden också ha gjort.

    För det första finns det ett systemfel i hela upplägget med att Sveriges representanter ska lägga ett förhandlingsbud tillsammans med 27 andra länder och försöka finna en gemensam linje i ett spel där alla egentligen försöker komma undan så lindrigt som möjligt. Att sedan partierna i Sveriges riksdag försöker spela fattighusauktion med varandra gör det hela än mer motbjudande. Inte minst i ett läge där vi vet att en majoritet av Sveriges folkvalda partier drivit en mer ambitiös EU-linje. När politiker i EU-nämnden i det läget väljer att krama sig fast vid blockpositioner i stället för den linje och politik folk har röstat på är det ett svek av stora proportioner, då detta är vår viktigaste fråga inför det stora klimatmötet i Paris 2015.

    Årets Nobelpristagare i Ekonomi har granskat klimatförhandlingarna och lakoniskt påpekat att alla länder som vill vara seriösa borde hälsa bindande målsättningar med tacksamhet, eftersom de innebär att ingen av de andra parterna kan smita undan. EU-nämndens överläggningar gick inte i den andan.

    För det andra har (nästan) alla partier uttalat sig för att vi till 2050 ska ha nära nollutsläpp av växthusgaser, vilket är i linje med klimatvetenskapens rekommendationer för att klara världen under två graders global uppvärmning. De mera blygsamma partierna ligger på 80 procents minskning. När man hör de svenska politikerna kan man bara undra: ”När skall vi börja?”. Tydligen inte nu, utan senare!

    För det tredje påstods i vissa inlägg att den lägre linje som förespråkades och vann var ”mera realistisk” och ”mindre kostsam”. Låt oss en gång för alla slå fast att klimatåtgärder som energieffektivisering och förnybar energi inte är kostsamma. Enligt IEA:s bedömning i World Energy Outlook 2012 är nästan alla åtgärder för att klara tvågradersmålet privatekonomiskt lönsamma. Den nyligen utkomna rapporten ”Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency” visar att då alla de andra fördelar effektivisering har på till exempel produktivitet, jobb och hälsa räknas in, är lönsamheten ännu större. Detta är alltså OECD/IEA:s bedömning. Inte någon partsinlaga.

    I stora delar av Europa, inklusive Sverige, har den större omfattningen av förnybar energi i systemen sänkt priserna för el, vilket kommit alla kunder till godo. För EU:s del kan tilläggas att vi i dag spenderar tio miljarder kronor per dag på import av fossila bränslen, vilket borde anses vara ett mycket kostsamt och riskfyllt beroende som vi bör bryta så snart det bara är möjligt.

    Mot denna bakgrund borde de åtgärder som behövs för att lösa klimatproblemen vara en ”no-brainer”. Vi får bättre miljö, ökad sysselsättning, minskad sårbarhet och industriell utveckling. Vad är det mer som paketet borde innehålla? När vi får allt detta vill vi ändå förhandla!

    På EU-nivå är nu linjen fastslagen. Den är en besvikelse och pekar på att det blir än viktigare att enskilda länder nu visar ledarskap inför Parisförhandlingarna. Det finns en stor möjlighet för de nordiska länderna att gå samman och med gemensamma krafter skapa en global förebild för klimatomställning. På onsdag är det dags för klimat- och miljöministrarna att mötas i Nordiska ministerrådet. Vi hoppas att det kan bli startskottet för ett nytt, kraftfullt och ambitiöst nordiskt klimatsamarbete!

    Hans Nilsson, ordförande 100% förnybart

    100% förnybart är en branschorganisation som samlar en stor bredd av den svenska förnybara industrin. Våra medlemmar är:

    • EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF
    • EnergiRådgivarna
    • Telge Energi
    • OX2
    • Wpd
    • Svensk Vindkraftförening
    • Svensk Solenergi
    • Egen El
    • SERO
    • WWF
    • Greenpeace
    • Naturskyddsföreningen
    • PUSH Sverige
    • Ekologistas
    • Sustainable Sweden