Byggregler

  1. Linnéa Svanström

    Remissvar: Inför värmeförlusttal i BBR

    Boverkets förslag på kommande BBR förväntas lägga grunden för Sveriges krav på nära-noll-energihus (NNE-hus) men de föreslagna kravnivåerna är alltför lågt ställda. Det tycker EEF som nyligen skickat in svar på Boverkets remiss om nya byggregler.

    – Detta kommer att vara Sveriges NNE-nivå för nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter. Förslaget innebär ingen skärpning av nuvarande byggregler och vi ifrågasätter därför starkt att nivåerna benämns NNE, skriver Lotta Bångens i EEF:s remissvar till Boverket.

    I det nya förslaget vill Boverket införa ett nytt sätt att beräkna en byggnads energiprestanda som tar hänsyn till en primärenergifaktor på tillförd energi. EEF anser att samhällskraven på byggandet ska fokusera byggnaderna och inte på uppvärmningsform. Samhället bör använda annan lagstiftning för att påverka val av energiförsörjning.

    Inför värmeförlusttal

    För att styra på ett teknikneutralt sätt och inte låta byggnadens energiprestanda påverkas av valet av energislag så föreslår EEF ett införande av värmeförlusttal. Värmeförlusttal används hos Sveriges Centrum för Nollenergihus och beskriver storleken på byggnadens värmeförluster vid den kallaste vinterdagen. Värmeförlusttalet föreslås införas som ett komplement, eller substitut, till Boverkets förslag om ett primärenergital som beskrivning av byggnadens energiprestanda.

    Inkludera brukarenergi

    I remissvaret till Boverket tar EEF även upp att verksamhetsel/hushållsel bör ingå i byggnadens energianvändning. Brukarnas beteende är utanför byggherrens rådighet, men vald teknik i en byggnad kan underlätta för brukare att använda byggnaden energieffektivt. Där har byggherren stor inverkan. Brukares beteende kan normaliseras i energibalansberäkningar med schabloner beroende på teknikval.

    Läs EEF:s remissvar NNE feb 2017

  2. red

    Nya krav för nära-nollenergibyggnader: ”En besvikelse”

    Boverket presenterar nu sitt förslag på föreskrifter på nära-nollenergibyggnader (NNE-byggnader). Myndigheten har anpassat förslaget efter de nya förutsättningarna i regeringens plan- och byggförordning. Branschen är inte imponerad, skriver VVS-Forum.

    Den 8 december 2016 kom ett regeringsbeslut om en ändring av plan- och byggförordningen. Därmed fanns ett ramverk för NNE-byggnader på plats. Den mest avgörande delen i den nya förordningen är att gå över till att använda primärenergifaktorn för att beräkna byggnadens energianvändning.

    Förslaget innebär i korta drag att i stort sett inga krav skärps för hur byggnader kommer att konstrueras vad gäller energiprestanda från och med april 2017 till 2021. Primärenergifaktorn för elenergi kommer att ligga på 1,6 under de kommande fem åren. Alla övriga energikällor kommer att ligga på 1,0.

    Från 2021 skärps kraven och primärenergifaktorn för el höjs då till 2,5.

    Lotta Bångens, vd för EEF, är besviken på förslaget.

    – Det är ett defensivt förslag som är långt från de krav branschen klarar att uppfylla. Det kommer inte leda till att svenska företag bygger bättre, säger Lotta Bångens till VVS-forum.

  3. red

    Regeringen beslutar om krav på nära-noll-energibyggnader

    Regeringen har i dag beslutat om en ändring av Plan- och byggförordningen (PBF) som genomförs för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden kring nära-nollenergibyggnader enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.

    Sveriges åtagande enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader ska vara nära- noll-energibyggnader senast den 31 december 2020 och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-noll-energibyggnader efter den 31 december 2018.

    – Beslutet idag kommer att driva på och stödja en fortsatt utveckling för energieffektivisering inom byggbranschen. Det är bra, men jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt till byggindustrin för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av detta EU-direktiv, eftersom det beslutades 2010 och det kommer ta sju år innan de konkreta svenska reglerna finns färdiga från Boverket. Tidsutdräkten försvårar naturligvis ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet, säger Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister.

    Boverket kommer efter detta beslut, som träder i kraft 1 april 2017, att ta fram föreskrifter och skicka ut dem på remiss. Dessa föreskrifter kommer att bestå av två olika delar. Den första delen är de nära-noll-krav som kommer att ställas på de byggnader som börjar byggas från och med att föreskrifterna träder i kraft. Den andra delen består av preciserade krav på en nära-noll-energibyggnad 2021.

    Dagens beslut innebär att regeringen på ett övergripande plan fastställer vad en nära-nollenergibyggnad är och hur energiprestandan ska beräknas men att Boverket även fortsättningsvis sätter nivåerna på vilken energiprestanda som måste uppfyllas. Boverket tar också fram en detaljerad beräkningsmetod.

  4. red

    Nya regler om byggnaders energianvändning

    En byggnads energiprestanda bör både mätas och beräknas. Boverket har tagit fram nya regler för att förtydliga hur en byggnads energiprestanda ska bestämmas utifrån ett normalt brukande. Reglerna gäller när en byggnads energiprestanda bestäms vid tillämpningen av byggreglerna och när energideklarationer görs.

    En byggnads energiprestanda ska bestämmas utifrån en normal användning av byggnaden. I den nya föreskriften, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, framgår hur detta ska göras.

    Boverket har även infört krav i Boverkets byggregler om att en byggnads energiprestanda ska verifieras. De nya reglerna om normalt brukande ska tillämpas vid verifieringen. Precis som i dag rekommenderar Boverket att byggherren mäter energianvändningen.

    Även energiexperter ska använda de nya reglerna om normalt brukande när de bestämmer en byggnads energiprestanda i en energideklaration. Det ger en förbättrad möjlighet att jämföra energideklarationer för olika byggnader med varandra.

    Föreskriften träder i kraft den 15 december 2016.

    EEF vill ha kvar krav på mätning

    BEN – Om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår

    Boverkets byggregler

  5. red

    EEF vill ha kvar krav på mätning

    Boverket föreslår att kravet på mätning av energianvändning för att verifiera energihushållningskraven i byggnader slopas. EEF stödjer inte förslaget. Mätning av energianvändning är viktigt för att säkerställa låg energianvändning i praktiken. Det ger även en möjlighet att öka kunskapen om hur energiberäkningar ska göras för att överensstämma med verkligheten.

    Förslaget innehåller även en metod för hur ”normalisering” av energianvändningen ska gå till. Här finns flera brister. Ett exempel är de ”typvärden” som anges som tar bort alla incitament för att använda energieffektiva lösningar.

    EEF menar att det som framför allt skulle kunna påverka energianvändningen i nya och befintliga byggnader är att tillsynen ses över. Idag är tillsynen både avseende nya byggnader och ändringar i befintliga byggnader alltför undermålig.

    En utredning bör skyndsamt tillsättas för att se över hur tillsynen ska förbättras. Utan en fungerande tillsyn är det verkningslöst att göra förändringar i själva BBR.

    Läs EEFs remissvar här

  6. red

    Boverket gör ny utredning om IMD i lägenheter

    Regeringen ställer inga krav i nuläget på IMD, utan ger Boverket i uppdrag att åter följa upp frågan om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten (IMD) på lägenhetsnivå. Därför inför inte regeringen någon reglering i nuläget. Ett beslut som tas emot positivt av fastighetsbranschen, skriver tidningen VVS-Forum.

    En obligatorisk IMD har fått skarp kritik av stora delar av bygg- och fastighetssektorn. Allmännyttans organisation Sabo uppskattar kostnaden för införande av värme- och varmvattenmätning till 15 000–20 000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.

    – Det är glädjande att regeringen har lyssnat på branschen som samstämmigt har avrått från IMD som ett obligatorium, säger Magnus Everitt på bransch- och affärsjuridikavdelningen på Installatörsföretagen.

    Energiminister Ibrahim Baylan (S) pekar på att regeringen inte kommer att införa några nya IMD-krav.

    − Boverket får i uppdrag att se om ändrade ekonomiska förhållanden kan innebära skäl för att i framtiden införa individuell mätning i av värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå, säger energiministern, i ett pressmeddelande.

  7. red

    Energilyftet ska främja intresset för lågenergibyggnader

    Energimyndigheten genomför under 2016 Energilyftet som är en kompetenshöjande insats riktad mot bygg- och fastighetsbranschen för att främja byggande av lågenergibyggnader.

    Energilyftet beskriver byggprocessen för att energieffektivisera det befintliga beståndet och att bygga energieffektiva byggnader.

    Energilyftet startar i mars 2016 och genomförs i samarbete med de regionala Energikontoren för att få en lokal förankring. Ett 40-tal lärarledda halvdagsseminarier ska genomföras under året. Därefter sker enskild vidareutbildning via en webbaserad kurs.

    Energilyftet är en grundutbildning, som ska ge god bas samt motivation och intresse för att lära mer om lågenergibyggande. Energimyndighetens avsikt är att lyfta målgruppen från nivå 1-2 till nivå 3-4, med tonvikt på helhetstänkande, sunda hus och resurseffektivitet. För specifik kunskap och praktisk tillämpning behövs ytterligare fördjupning och praktiska, lärarledda inslag som idag erbjuds på den privata utbildningsmarknaden.

    Läs mer om utbildningsprogrammet här

  8. red

    SABO föreslår förändringar i EUs energiregler

    Europeiska kommissionen gör en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda. SABO nyttjar tillfället och framför synpunkter på regelverket.

    – SABO föreslår förenklingar i genomförandet av energideklarationerna och krav på obligatorisk verifiering av energiprestanda, säger Gabriella Castegren, energiexpert på SABO.

    Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBP) är EUs huvudsakliga verktyg för att förbättra energiprestandan i Europas fastighetsbestånd. Direktiv är EU-regler som implementeras i nationell lagstiftning. EPBD har bland annat gett upphov till krav på nära-noll-energi-byggnader och energideklarationer.

    SABO föreslår att det i EPBD:

    • införs krav på verifiering av byggnaders energiprestanda, men att detaljerna för hur verifieringen ska gå till utformas av respektive medlemsstat.
    • tydliggörs att bostadsföretag ska kunna certifiera egna energiexperter för att genomföra energideklarationer.
    • tydliggörs att platsbesök av konsult inte är obligatoriskt vid energideklarationer.

  9. red

    EEF välkomnar energikrav som villkor för investeringsstöd

    För att komma i fråga för investeringsstöd till hyreslägenheter och studentbostäder bör energiprestandan vara högre än gällande lagkrav, menar Näringsdepartementet i promemorian Ds 2015:35. De som uppnår mycket hög energiprestanda bör få förhöjt stöd.

    Energikrav som en förutsättning för att få investeringsstöd till byggande av hyresrätter är bra och viktigt, anser EEF. Det är också modigt att utmana fastighetsägare och byggherrar genom ett ökat stöd vid mycket hög energiprestanda, vilket EEF skriver i sitt remissvar. I svaret uppmärksammar EEF också några svårigheter. Om energikraven definieras på samma sätt som i byggreglerna blir det svårt att följa upp vilka resultat som uppnåtts i verkligheten. Bättre då att använda en annan definition av energiprestanda, till exempel den definition som används av Sveriges centrum för nollenergihus.